Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för gymnasieelevers poetiska läspraktiker i skolan och på fritiden.

Fakta
Disputation

2020-06-12

Titel (sv)

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Författare

Anna Sigvardsson

Handledare

Anna Nordenstam, Luleå tekniska universitet

Opponent

Docent Lotta Bergman, Malmö universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna Sigvardsson

Abstract in English:

The aim of this compilation thesis was to increase the understanding of secondary students’ poetic literacies both inside and outside school. The study employed an overarching theoretical framework derived from New Literacy Studies in which poetry reading is understood as a social practice (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000; Street, 2001). Paper I was a systematic literature review of international research discussions on the teaching of poetry reading in secondary school. The descriptive analysis showed that the research has mainly come from English-speaking countries, namely Great Britain, Ireland, Canada, Australia, and the US, and the primary areas of research have been in the fields of education, literature, and psychology. The majority of studies were qualitative, and methods such as interviews, observations, surveys, and textual analyses were used. An inductive thematic analysis of topics in the research identified four major themes: “personal response pedagogies”, “development of poetry reading during secondary education”, “educational politics and poetry reading pedagogy”, and “boys and poetry reading”. Paper II explored secondary students’ leisure use of poetry with special regard to the reading of poetry. The study comprised 21 interviews and was inspired by constructive grounded theory (Charmaz, 2014). The analysis showed that the most common activity was private reading at home. Poetry was read for inspiration in order to create poetry, prose, and images. The participants’ examples of their favourite poems showed that lyric poetry and song lyrics were favoured. Paper III was based on the same empirical material as paper II and aimed at exploring the participants’ main reasons for reading poetry for leisure. Felski’s (2008) theory about leisure reading was employed in the analysis. The analysis rendered three categories: “being seen by the poem”, “an internal community”, and “support in difficult periods”, which indicated that there is a relational dimension to the reading process. Paper IV explored secondary Swedish teachers’ perceptions of key elements of poetry pedagogy. The study comprised 15 interviews. A thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) identified four themes: “drawing on personal engagement”, “discussing pupils’ conceptions from the outset”, “creating a safe classroom atmosphere”, and “scaffolding pupils’ interpretations”, which comprised the two sub-themes “scaffolding the aesthetic experience” and “scaffolding textual analysis”. Rosenblatt’s (1994 [1978], 1995 [1938]) theory of aesthetic reading and Shulman’s (1986, 1987) concept of pedagogical content knowledge was employed to interpret the participants’ perceptions. In the final section of the thesis, trends in the results in papers I–IV were discussed. The findings suggested that the aesthetic experience of poetry was key to the reading practices inside and outside secondary school. Students’ statements about their poetry reading outside school showed that they tended to read for psychological reasons, whereas the teachers’ statements about the teaching practices indicated that these were oriented towards textual analysis.

Sidan publicerades 2020-05-28 11:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-07-03 09:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Skolbibliotek 2020

I år går konferensen för Skolbibliotek av stapeln i Stockholm! Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Ljudmetoden är överlägsen vid läsinlärning säger forskningen

Det finns ett vetenskapligt stöd för att det är ljudmetoden som leder till flytande läsning både snabbast och för flest elever.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.