Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för gymnasieelevers poetiska läspraktiker i skolan och på fritiden.

Fakta
Disputation

2020-06-12

Titel (sv)

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Författare

Anna Sigvardsson

Handledare

Anna Nordenstam, Luleå tekniska universitet

Opponent

Docent Lotta Bergman, Malmö universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna Sigvardsson

Abstract in English:

The aim of this compilation thesis was to increase the understanding of secondary students’ poetic literacies both inside and outside school. The study employed an overarching theoretical framework derived from New Literacy Studies in which poetry reading is understood as a social practice (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000; Street, 2001). Paper I was a systematic literature review of international research discussions on the teaching of poetry reading in secondary school. The descriptive analysis showed that the research has mainly come from English-speaking countries, namely Great Britain, Ireland, Canada, Australia, and the US, and the primary areas of research have been in the fields of education, literature, and psychology. The majority of studies were qualitative, and methods such as interviews, observations, surveys, and textual analyses were used. An inductive thematic analysis of topics in the research identified four major themes: “personal response pedagogies”, “development of poetry reading during secondary education”, “educational politics and poetry reading pedagogy”, and “boys and poetry reading”. Paper II explored secondary students’ leisure use of poetry with special regard to the reading of poetry. The study comprised 21 interviews and was inspired by constructive grounded theory (Charmaz, 2014). The analysis showed that the most common activity was private reading at home. Poetry was read for inspiration in order to create poetry, prose, and images. The participants’ examples of their favourite poems showed that lyric poetry and song lyrics were favoured. Paper III was based on the same empirical material as paper II and aimed at exploring the participants’ main reasons for reading poetry for leisure. Felski’s (2008) theory about leisure reading was employed in the analysis. The analysis rendered three categories: “being seen by the poem”, “an internal community”, and “support in difficult periods”, which indicated that there is a relational dimension to the reading process. Paper IV explored secondary Swedish teachers’ perceptions of key elements of poetry pedagogy. The study comprised 15 interviews. A thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) identified four themes: “drawing on personal engagement”, “discussing pupils’ conceptions from the outset”, “creating a safe classroom atmosphere”, and “scaffolding pupils’ interpretations”, which comprised the two sub-themes “scaffolding the aesthetic experience” and “scaffolding textual analysis”. Rosenblatt’s (1994 [1978], 1995 [1938]) theory of aesthetic reading and Shulman’s (1986, 1987) concept of pedagogical content knowledge was employed to interpret the participants’ perceptions. In the final section of the thesis, trends in the results in papers I–IV were discussed. The findings suggested that the aesthetic experience of poetry was key to the reading practices inside and outside secondary school. Students’ statements about their poetry reading outside school showed that they tended to read for psychological reasons, whereas the teachers’ statements about the teaching practices indicated that these were oriented towards textual analysis.

Sidan publicerades 2020-05-28 11:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-07-03 09:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study

Lisa Björklund Boistrup vill med sin avhandling Assessment Discourses in Mathematics Classrooms: A Multimodal Social Semiotic Study bidra till en förståelse av klassrumsbedömning i matematik i Sverige.

”Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt”: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion

Syftet med Kerstin Bygdeson-Larssons avhandling Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt: Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan med hjälp av Pedagogisk processreflektion är bland annat att se om Pedagogisk processreflektion kan stärka förskolepersonalens möjligheter att utveckla sin professionalitet och i så fall hur?

"Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna.

Mary Ingemansson har i sin avhandling "Det kunde lika gärna ha hänt idag". Maj Bylocks Drakskeppstrilogi och historiemedvetande hos barn i mellanåldrarna" undersökt hur barn i åldrarna 9-12 upplever skönlitterära texter som används i historieundervisningen i förhållande till läroböckerna?

Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk

Krister Schönströms avhandling "Tvåspråkighet hos döva skolelever: Processbarhet i svenska och narrativ struktur i svenska och svenskt teckenspråk" behandlar döva specialskoleelevers tvåspråkigautveckling. Särskilt intresserar sig avhandlingen för hur elevernas svenska och teckenspråk utvecklas i skolåldern.

Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education

Syftet med Lovisa Bergdahls avhandling Seeing Otherwise: Renegotiating Religion and Democracy as Questions for Education, är att omförhandla relationen mellan utbildning, demokrati och religion.

Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid

Maria Leijons studie "Att spåra tecken på lärande. Mediereception som pedagogisk form och multimodalt meningsskapande över tid" handlar om mediereception som pedagogisk form och meningsskapande över tid.

Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer

Catarina Lundqvists avhandling "Möjligheternas horisont: Etnicitet, utbildning och arbete i ungas berättelser om karriärer" handlar om hur unga med utländsk bakgrund berättar om sina liv och om hur de föreställer sig sina karriärval avseende utbildning och arbete.

Läsning som identitetsskapande handling: Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal.

Gemenskapande är ett centralt drag i pojkarnas litteratursamtal och detta påverkar vilken reception och vilka läsningar som kommer till tals i samtalen, visar Stig-Börje Asplund i avhandlingen "Läsning som identitetsskapande handling: Gemenskapande och utbrytningsförsök i fordonspojkars litteratursamtal".

Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling

Syftet med Ulla Dambers avhandling "Läsa för livet: Tre studier av svenska barns läsutveckling" är att utforska de faktorer som bidrar till att vissa skolklasser presterar på högre nivåer i läsning än vad man skulle kunna förvänta med hänsyn till socioekonomiska bakgrundsfaktorer och språkbakgrund.

Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science

Resultaten i Karim Hamzas avhandling "Contingency in high-school students reasoning about electrochemical cells: Opportunities for learning and teaching in school science" visar hur lärare kan uppmuntra en produktiv användning av oförutsebarhet för att främja lärande inom naturvetenskap klassrummet.

Science versus School-science: Multiple models in genetics – The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students’ understanding

I avhandlingen "Science versus School-science: Multiple models in genetics - The depiction of gene function in upper secondary textbooks and its influence on students' understanding" beskriver Niklas Gerickeen hur vetenskapen om genetik omvandlas till skolvetenskap i läroböcker på gymnasienivå och vilken inverkan denna omvandling har för elevernas förståelse.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser