Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Anna Sigvardsson vill med sin avhandling bidra till en fördjupad förståelse för gymnasieelevers poetiska läspraktiker i skolan och på fritiden.

Fakta
Disputation

2020-06-12

Titel (sv)

Möten med dikten: Poetiska läspraktiker inom och utanför gymnasieskolan

Författare

Anna Sigvardsson

Handledare

Anna Nordenstam, Luleå tekniska universitet

Opponent

Docent Lotta Bergman, Malmö universitet

Institution

Institutionen för konst, kommunikation och lärande, Pedagogik, språk och Ämnesdidaktik

Lärosäte

Luleå tekniska universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Anna Sigvardsson

Abstract in English:

The aim of this compilation thesis was to increase the understanding of secondary students’ poetic literacies both inside and outside school. The study employed an overarching theoretical framework derived from New Literacy Studies in which poetry reading is understood as a social practice (Barton, 2007; Barton & Hamilton, 2000; Street, 2001). Paper I was a systematic literature review of international research discussions on the teaching of poetry reading in secondary school. The descriptive analysis showed that the research has mainly come from English-speaking countries, namely Great Britain, Ireland, Canada, Australia, and the US, and the primary areas of research have been in the fields of education, literature, and psychology. The majority of studies were qualitative, and methods such as interviews, observations, surveys, and textual analyses were used. An inductive thematic analysis of topics in the research identified four major themes: “personal response pedagogies”, “development of poetry reading during secondary education”, “educational politics and poetry reading pedagogy”, and “boys and poetry reading”. Paper II explored secondary students’ leisure use of poetry with special regard to the reading of poetry. The study comprised 21 interviews and was inspired by constructive grounded theory (Charmaz, 2014). The analysis showed that the most common activity was private reading at home. Poetry was read for inspiration in order to create poetry, prose, and images. The participants’ examples of their favourite poems showed that lyric poetry and song lyrics were favoured. Paper III was based on the same empirical material as paper II and aimed at exploring the participants’ main reasons for reading poetry for leisure. Felski’s (2008) theory about leisure reading was employed in the analysis. The analysis rendered three categories: “being seen by the poem”, “an internal community”, and “support in difficult periods”, which indicated that there is a relational dimension to the reading process. Paper IV explored secondary Swedish teachers’ perceptions of key elements of poetry pedagogy. The study comprised 15 interviews. A thematic analysis (Braun & Clarke, 2006) identified four themes: “drawing on personal engagement”, “discussing pupils’ conceptions from the outset”, “creating a safe classroom atmosphere”, and “scaffolding pupils’ interpretations”, which comprised the two sub-themes “scaffolding the aesthetic experience” and “scaffolding textual analysis”. Rosenblatt’s (1994 [1978], 1995 [1938]) theory of aesthetic reading and Shulman’s (1986, 1987) concept of pedagogical content knowledge was employed to interpret the participants’ perceptions. In the final section of the thesis, trends in the results in papers I–IV were discussed. The findings suggested that the aesthetic experience of poetry was key to the reading practices inside and outside secondary school. Students’ statements about their poetry reading outside school showed that they tended to read for psychological reasons, whereas the teachers’ statements about the teaching practices indicated that these were oriented towards textual analysis.

Sidan publicerades 2020-05-28 11:25 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2020-07-03 09:39 av Susanne Sawander


Relaterat

Ungdomar bättre läsare än tidigare forskning visat

Olle Nordbergs forskning ger en mer positiv bild av gymnasieelevers läsning än vad den internationella kunskapsmätningen Pisa och litteraturdidaktisk läsforskning visar. Ungdomar läser gärna skönlitteratur – men inte så ofta, visar avhandlingen.

Tydliga förväntningar på gymnasieelevers läsning

Eva Nilson har kategoriserat vilka läsarter som tydliggörs i gymnasieskolans centrala och nationella prov. Den läsning som efterfrågas mest är textanalys med fokus på formfrågor samt läsning för att diskutera samhällsfrågor.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom

Susanne Kjällanders avhandling "Designs for Learning in an Extended Digital Environment: Case Studies of Social Interaction in the Social Science Classroom" handlar om hur elever interagerar, skapar meningoch lär sig i klassrummet då de använder sig av digitala lärresurser i SO.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Making Sense of Negative Numbers

Utgångspunkten för denna avhandling är intresset för hur elever lär sig och förstår matematik, i det specifika fallet inom området negativa tal. Författaren heter Cecilia Kilhamn, avhandlingen: "Making Sense of Negative Numbers".

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning

Anna-Karin Svenssons avhandling belyser läsning och läsarbanor i ett livsperspektiv där fyra lärarstudenters berättelser om läsning från barndom till mötet med lärarutbildningen analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv. Titeln är "Lärarstudenters berättelser om läsning. Från tidig barndom till mötet med lärarutbildning".

Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola

Ylva Jannok-Nutti vill med sin avhandling "Ripsteg mot spetskunskap i samisk matematik: lärares perspektiv på transformeringsaktiviteter i samisk förskola och sameskola" utifrån lärarperspektiv beskriva, analysera och försöka förstå transformering av utbildning i matematik så att ett samiskt perspektiv blir utgångspunkt för utbildningen.

Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools

I avhandlingen "Education for Democracy? Life Orientation: Lessons on Leadership Qualities and Voting in South African Comprehensive Schools" undersöker Getahun Abraham hur lärare uppfattar, tolkar och undervisar om olika aspekter av social utveckling i skolämnet "Life Orientation" i grundskolan i Sydafrika.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.