Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Svenska elever har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i Pisa – framförallt när ett abstrakt akademiskt språkbruk kombineras med vardagliga exempel. Det visar Margareta Serders avhandling om Pisa och provuppgifterna i naturvetenskap som använts.

Fakta
Disputation

2015-01-30

Titel (sv)

Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Författare

Margareta Serder

Handledare

Malin Ideland, Malmö hägskola

Opponent

Stein Dankert Kolstø, professor, Universitetet i Bergen, Norge

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

Malmö högskola

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Margareta Serder

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker standardiserad kunskapsmätning i och om naturvetenskap genom att studera provuppgifter, ramverk och resultatrapportering från den internationella kunskapsjämförelsen Programme for International Student Assessment, PISA. Forskningsproblemet som avhandlingen arbetar med är hur de senaste årens nedåtgående resultat för svenska elever i naturvetenskap enligt internationella mätningar kan förstås. I avhandlingen betraktas PISA:s kunskapsmätning utgå från en viss typ av rationalitet, och denna anses ligga till grund för hur mätningen konstrueras och tolkas. Avhandlingens övergripande syfte är därför att lyfta fram några av de epistemologiska och ontologiska antaganden som finns inbäddade i mätningen av elevers naturvetenskapliga litteracitet i PISA. Data har konstruerats genom videodokumentationer av 21grupper av femtonåriga elever, som gemensamt arbetar med och besvarar ett urval provfrågor som använts i PISA-testet för naturvetenskap. På detta sätt kan elevers resonemang kring uppgifterna studeras, och de svårigheter som uppstår analyseras. Därutöver har en textanalys gjorts av PISA- ramverk och resultatrapporter för området naturvetenskap. Textanalysen bidrar med kunskap om hur naturvetenskap och naturvetenskaplig förmåga diskursivt konstrueras i PISA. Det teoretiska ramverket har en sociokulturell och en sociomateriell ingång och dessa perspektiv ses bidra på olika sätt till att urskilja inbäddade antaganden i kunskapsmätning i naturvetenskap. Ingångarnas inbördes likheter och olikheter utreds i avhandlingen. Det sociokulturella perspektivet tar fasta på elevernas situerade meningsskapande när de löser provuppgifterna. Det sociomateriella perspektivet är inspirerat av vetenskaps- och teknikstudier och har en performativ ansats. Avhandlingen, som är en hybrid mellan en sammanläggningsavhandling och en monografi, bygger på tre artiklar som har publicerats eller fortfarande befinner sig i publiceringsprocess. Avhandlingen lyfter fram att kunskapsmätning i och om naturvetenskap i PISA bygger på inbäddade antaganden som kan härledas till monologistiska och representationella vetenskapstraditioner, medan avhandlingen antar en dialogistisk och performativ ansats. Ett antagande som identifierats är att språk antas vara en neutral informationsförmedlare, som entydigt kan kommuniceras och översättas mellan olika nationella språk utan att förlora eller erhålla nya betydelser. Ett annat är antagandet om att det finns en tydlig och primär tolkningsram för en provuppgift; och ett tredje att naturvetenskap är ett kulturellt och socialt neutralt kunskapsobjekt. Det framstår som väsentligt att eleverna såväl kan och vill urskilja och privilegiera de naturvetenskapliga perspektiven och tolkningarna när de engagerar sig i de komplexa uppgifterna. Analysen visar att den inramning i vardagliga sammanhang som är PISA:s signum, bidrar till denna komplexitet. Vidare riskerar uppgifter som de som studerats att reproducera stereotypa bilder av naturvetenskap och naturvetenskapligt kunniga personer. I PISA antas elever, genom sina svar på provfrågor spegla de nationella skolsystem de ingår i och även framtiden. Analyserna av PISA-dokument visade att lågpresterande elever sågs som ett hot mot framtiden, eftersom de riskerade att bli ineffektiva medborgare. Samtidigt visar andra studier att standardiserad kunskapsmätning när den ofta upprepas bidrar till att sänka lågpresterande elevers resultat och öka dessa elevers känsla av desillusion. Avhandlingen föreslår att PISA, snarare än att betraktas som kunskapsmätare, ska ses som en kunskapsaktör.

Sidan publicerades 2015-01-26 12:46 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-27 13:50 av John Miller


Relaterat

Gott resultat med förbättrad matteundervisning

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.