Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Svenska elever har svårt att förstå provfrågorna i naturvetenskap i Pisa – framförallt när ett abstrakt akademiskt språkbruk kombineras med vardagliga exempel. Det visar Margareta Serders avhandling om Pisa och provuppgifterna i naturvetenskap som använts.

Fakta
Disputation

2015-01-30

Titel (sv)

Möten med Pisa. Kunskapsmätning som samspel mellan elever och provuppgifter i och om naturvetenskap

Författare

Margareta Serder

Handledare

Malin Ideland, Malmö hägskola

Opponent

Stein Dankert Kolstø, professor, Universitetet i Bergen, Norge

Institution

Fakulteten för lärande och samhälle

Lärosäte

Malmö högskola

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Margareta Serder

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling undersöker standardiserad kunskapsmätning i och om naturvetenskap genom att studera provuppgifter, ramverk och resultatrapportering från den internationella kunskapsjämförelsen Programme for International Student Assessment, PISA. Forskningsproblemet som avhandlingen arbetar med är hur de senaste årens nedåtgående resultat för svenska elever i naturvetenskap enligt internationella mätningar kan förstås. I avhandlingen betraktas PISA:s kunskapsmätning utgå från en viss typ av rationalitet, och denna anses ligga till grund för hur mätningen konstrueras och tolkas. Avhandlingens övergripande syfte är därför att lyfta fram några av de epistemologiska och ontologiska antaganden som finns inbäddade i mätningen av elevers naturvetenskapliga litteracitet i PISA. Data har konstruerats genom videodokumentationer av 21grupper av femtonåriga elever, som gemensamt arbetar med och besvarar ett urval provfrågor som använts i PISA-testet för naturvetenskap. På detta sätt kan elevers resonemang kring uppgifterna studeras, och de svårigheter som uppstår analyseras. Därutöver har en textanalys gjorts av PISA- ramverk och resultatrapporter för området naturvetenskap. Textanalysen bidrar med kunskap om hur naturvetenskap och naturvetenskaplig förmåga diskursivt konstrueras i PISA. Det teoretiska ramverket har en sociokulturell och en sociomateriell ingång och dessa perspektiv ses bidra på olika sätt till att urskilja inbäddade antaganden i kunskapsmätning i naturvetenskap. Ingångarnas inbördes likheter och olikheter utreds i avhandlingen. Det sociokulturella perspektivet tar fasta på elevernas situerade meningsskapande när de löser provuppgifterna. Det sociomateriella perspektivet är inspirerat av vetenskaps- och teknikstudier och har en performativ ansats. Avhandlingen, som är en hybrid mellan en sammanläggningsavhandling och en monografi, bygger på tre artiklar som har publicerats eller fortfarande befinner sig i publiceringsprocess. Avhandlingen lyfter fram att kunskapsmätning i och om naturvetenskap i PISA bygger på inbäddade antaganden som kan härledas till monologistiska och representationella vetenskapstraditioner, medan avhandlingen antar en dialogistisk och performativ ansats. Ett antagande som identifierats är att språk antas vara en neutral informationsförmedlare, som entydigt kan kommuniceras och översättas mellan olika nationella språk utan att förlora eller erhålla nya betydelser. Ett annat är antagandet om att det finns en tydlig och primär tolkningsram för en provuppgift; och ett tredje att naturvetenskap är ett kulturellt och socialt neutralt kunskapsobjekt. Det framstår som väsentligt att eleverna såväl kan och vill urskilja och privilegiera de naturvetenskapliga perspektiven och tolkningarna när de engagerar sig i de komplexa uppgifterna. Analysen visar att den inramning i vardagliga sammanhang som är PISA:s signum, bidrar till denna komplexitet. Vidare riskerar uppgifter som de som studerats att reproducera stereotypa bilder av naturvetenskap och naturvetenskapligt kunniga personer. I PISA antas elever, genom sina svar på provfrågor spegla de nationella skolsystem de ingår i och även framtiden. Analyserna av PISA-dokument visade att lågpresterande elever sågs som ett hot mot framtiden, eftersom de riskerade att bli ineffektiva medborgare. Samtidigt visar andra studier att standardiserad kunskapsmätning när den ofta upprepas bidrar till att sänka lågpresterande elevers resultat och öka dessa elevers känsla av desillusion. Avhandlingen föreslår att PISA, snarare än att betraktas som kunskapsmätare, ska ses som en kunskapsaktör.

Sidan publicerades 2015-01-26 12:46 av John Miller
Sidan uppdaterades 2015-03-27 13:50 av John Miller


Relaterat

Gott resultat med förbättrad matteundervisning

Genom att införa alla kända strategier som stödjer bedömning för lärande förändrade forskaren Andreia Balan matematikundervisningen. Resultaten lät inte vänta på sig. Elevernas prestationer förbättrades och deras arbetssätt blev mer strukturerat.

Därför lyckas inte alla elever i NO

Barn från svaga socioekonomiska förhållanden presterar sämre i NO-ämnen. Att lyckas i NO handlar framför allt om att eleven kan koda av och förstå vad som ska sägas och hur, menar Anna Jobér, som skrivit en avhandling om klasstillhörighet i NO-undervisningen på högstadiet.

Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Women’s Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden

Karin Teschings avhandling "Education and Fertility: Dynamic Interrelations between Womens Educational Level, Educational Field and Fertility in Sweden" analyserar tre aspekter av sambandet mellan kvinnors utbildning och barnafödande.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Poddagogen #9: Helena Grundén om matematik och planering

Poddagogen gästas av forskaren Helena Grundén. När planerar matematiklärare egentligen sina lektioner? Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Mätbara mål och elever i centrum för litteraturundervisning

Litteraturundervisningen i gymnasieskolan styrs i första hand av ämnesplanernas mätbara mål. Två vanligt förekommande syften med litteraturläsning i skolan är språkutveckling och läsförståelse. Det visar en studie från Umeå universitet.