Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

David Norlins forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar möter fler utmaningar än andra föräldrar, och att särskilt mammor löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående.

Fakta
Disputation

2017-11-09

Titel (eng)

Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

Författare

David Norlin

Handledare

Malin Broberg, Göteborgs universitet Professor Mikaela Starke, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Jan Tøssebro, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Parents of children with developmental disabilities (DD) generally experience more stress and poorer well-being than other parents. However, there is considerable individual variation in parental adaptation. The general aim of this thesis was to further the understanding of the adaptation of Swedish parents of children with DD. It investigated factors regarding the individual and the couple that may affect parents of children with DD and evaluated an intervention for families of children with rare diseases. Study I focused on couple relationship and individual well-being in parents of children with DD. Parents of children with intellectual disabilities (ID) (N = 83) and control parents (N = 319) responded to surveys including questions about their well-being and relation with the child’s other parent. Data was collected on two occasions 12 months apart. Well-being was predicted by marital quality, economic risk, parent gender and child ID status. Prospective well-being was most strongly predicted by baseline well-being, followed by co-parenting quality. Mothers of children with ID reported poorer well-being than control mothers. Parents of children with ID reported more severe child behaviour problems than controls. Study II investigated parents’ propensity to use harsh parenting practices (HPP; e.g. hitting, slapping or yelling). Both parents (N = 44) of children with a wide range of DD, and who were entitled to special support services, and control parents (N = 170) responded to a web survey examining the prevalence of HPP. Parents of children with DD did not indicate higher HPP propensity than controls after controlling for parent sex and child age. The parents of children with DD reported more child behaviour problems than controls. Within the group of parents of children with DD, child behavioural problems positively predicted HPP propensity. Study III evaluated parent outcomes of a brief intensive intervention for families of children with rare diseases aimed to increase parent competence. Parents (N = 124) answered self-report surveys prior to and three months after participation in the intervention. At baseline, mothers reported higher levels of parenting stress, depressive symptoms and anxiety, relative to fathers. Only fathers’ responses indicated a change over time: reports by fathers of empowerment and child-related marital stress increased slightly between baseline and follow-up. Additionally, parents found the intervention beneficial, especially through sharing experiences with other parents, meeting other children with the same diagnosis and increasing their knowledge about the diagnosis. Taken together, the results indicate that parents of children with DD experience additional strain compared with the general parent population. The risk for negative outcomes is higher for mothers than fathers. Although the presence of a child with DD does not imply a poorer couple relationship for parents, there is an association between relationship quality and individual parental well-being. In addition, parents of children with DD are more exposed to child behaviours that may be difficult to handle, and those behaviours are associated with a higher risk of harsh parenting practices. Finally, parents of children with DD value other parents in the same situation as a source of support and knowledge.

Sidan publicerades 2017-11-10 08:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Ungdomars berusningsdrickande – Vem, var och med vilka?

Birgitta Ander har i sin avhandling bland annat undersökt vilka psykologiska och sociala faktorer som är kopplade till debutålder för alkohol, tobak och droger.  

Härifrån till framtiden : Om gränslinjer, aktörskap och motstånd i tjejers vardagsliv

Johanna Sixtensson utforskar i sin avhandling 22 tjejers aktörskap, men också på hur de använder gemenskapens kraft för att skapa utrymme och göra motstånd mot rådande ordningar.

Students’ and Teachers’ Jointly Constituted Learning Opportunities – The Case of Linear Equations

Tuula Maunula har undersökt hur lärandemöjligheter av linjära ekvationer samkonstitueras av elever och lärare när den räta linjens ekvation introduceras.

Digital Didaktisk Design: Att utveckla undervisning i och för en digitaliserad skola

Sara Willermark har undersökt grundskollärares arbete med att utveckla sin undervisningspraktik med digital teknik.

Det ansvarsfulla mötet: En närhetsetisk analys av omsorgens innebörder i förskolan

Mie Josefson vill med sin avhandling skapa kunskap om omsorgens innebörder och praktiker så som det framställs i förskolepedagogers tal om ansvar under två skilda tidsperioder, strax före och strax efter införandet av förskolans läroplan (Lpfö98).

Juridification of Educational Spheres: The Case of Swedish School Inspection

Judit Novak har studerat styrningen av skolan med fokus på statligt ansvarsutkrävande från lärare och skolledare för förverkligandet av elevers rättigheter.

Universal prevention of anxiety and depression in school children

Johan Åhlén har forskat om förebyggande åtgärder av ångest och depression hos barn i Sverige.

Higher education meets private use of social media technologies – an explorative study of students´ use

Pernilla Josefsson har utforska thur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Ulrika Bossér vill med sin avhandling bidra med kunskap som kan användas vid utformning och genomförande av undervisning i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI).

Critical features and impacts of mathematics teacher professional development programs: Comparing and characterizing programs implemented at scale

Jannika Lindvall vill med sin avhandling bidra till kunskap om kritiska aspekter av kompetensutvecklingsprogram för lärare.

Learning Computing at University: Participation and Identity: A Longitudinal Study

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Litterär storyline som bidrag till interkulturell pedagogik

Ann-Kristin Pihlgren-Eveli har forskat om hur litterär storyline fungerar som metod för interkulturell litteraturpedagogik.

Experiential entrepreneurship education : Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge

Gustav Hägg har i sin avhandling utforskat det reflekterande tänkandet som en motvikt mot antagandet om handlingsorientering när man utbildar studentföretagare.

Breakdowns, overlaps and ambivalence: an Actor-network theory study of the Swedish preschool curriculum

Hur görs den svenska läroplanen för förskolan till en aktör i en förskolevardag? Det är en av frågorna som Emelie Moberg utforskar i sin avhandling.

Möten där vi blir sedda: en studie om elevers engagemang i skolan

Helena Andersson har identifierat aspekter som påverkar engagemanget i skilda skolkontexter och vill med det bidra med kunskap om elevers engagemang i skolans verksamhet.

Bilingual Language Switching and Executive Functions

Jussi Jylkkä slår i sin avhandling hål på hypotesen om det exekutiva försprånget hos tvåspråkiga (EFT).  Hans forskning visar att tvåspråkighet inte är associerad med fördelar i kognitiv kontroll.  

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Förskola i Skolporten
  Nytt nr av Skolporten ute 7 februari

Tema: Förskola i Skolporten

Tema: Undervisning i förskolan. I den kommande läroplanen för förskolan betonas undervisningen. Men hur ska den se ut för de allra minsta? Missa inte kampanjpriset – 2 nr för 99 kr! (endast för nya prenumeranter)

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Fördelar med delat rektorskap

Finns prestigelöshet, ömsesidigt förtroende och gemensamma värderingar så kan ett delat rektorskap fungera, visar ett nytt forskningsprojekt. "Skollagen borde skrivas om så att man tillåter flera chefer som delar ansvar", säger Marianne Döös, professor vid Stockholms universitet.

Ny forskning ger skolan verktyg att utveckla undervisningen med digital teknik

Grundskolan har länge haft krav på sig att utveckla sin undervisning med hjälp av digital teknik. Trots det känner sig många lärare dåligt rustade inför digitaliseringen. Sara Willermark har studerat vad som krävs för att utveckla användningen av digital teknik i skolan. I hennes doktorsavhandling finns bland annat konkreta tips till skolledare och politiker.

Förskollärare tar större ansvar än uppdraget kräver

Pedagoger i förskolan kan ha svårt att sätta ord på vad begreppet omsorg innebär. Trots det tar de ofta ett större ansvar för barnen än vad uppdraget kräver, visar Mie Josefsons avhandling.

Kvalitetsutvecklande arbete i förskolan där leken står i fokus

I Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial Förskola ligger fokus på tre centrala teman: trygga relationer, lek och kommunikation. Ing-Britt Vikström, specialpedagog i Kristinehamns kommun, är en av de som arbetat utifrån stödmaterialet.

Inkluderande lärmiljöer gör skillnad

Inkludering är något som skolor måste arbeta med varje dag, det finns ingen magisk lösning. Men att ge lärare stöd i arbetet, och att ha förväntningar på eleverna, är faktorer som fungerar. Det menar Julie Allan vid universitetet i Birmingham.