Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

David Norlins forskning visar att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar möter fler utmaningar än andra föräldrar, och att särskilt mammor löper en ökad risk för försämrat psykiskt välmående.

Fakta
Disputation

2017-11-09

Titel (eng)

Mothers and fathers of children with developmental disabilities: Co-parenting, well-being and empowerment

Författare

David Norlin

Handledare

Malin Broberg, Göteborgs universitet Professor Mikaela Starke, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Jan Tøssebro, Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet, Trondheim

Institution

Psykologiska institutionen

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Parents of children with developmental disabilities (DD) generally experience more stress and poorer well-being than other parents. However, there is considerable individual variation in parental adaptation. The general aim of this thesis was to further the understanding of the adaptation of Swedish parents of children with DD. It investigated factors regarding the individual and the couple that may affect parents of children with DD and evaluated an intervention for families of children with rare diseases. Study I focused on couple relationship and individual well-being in parents of children with DD. Parents of children with intellectual disabilities (ID) (N = 83) and control parents (N = 319) responded to surveys including questions about their well-being and relation with the child’s other parent. Data was collected on two occasions 12 months apart. Well-being was predicted by marital quality, economic risk, parent gender and child ID status. Prospective well-being was most strongly predicted by baseline well-being, followed by co-parenting quality. Mothers of children with ID reported poorer well-being than control mothers. Parents of children with ID reported more severe child behaviour problems than controls. Study II investigated parents’ propensity to use harsh parenting practices (HPP; e.g. hitting, slapping or yelling). Both parents (N = 44) of children with a wide range of DD, and who were entitled to special support services, and control parents (N = 170) responded to a web survey examining the prevalence of HPP. Parents of children with DD did not indicate higher HPP propensity than controls after controlling for parent sex and child age. The parents of children with DD reported more child behaviour problems than controls. Within the group of parents of children with DD, child behavioural problems positively predicted HPP propensity. Study III evaluated parent outcomes of a brief intensive intervention for families of children with rare diseases aimed to increase parent competence. Parents (N = 124) answered self-report surveys prior to and three months after participation in the intervention. At baseline, mothers reported higher levels of parenting stress, depressive symptoms and anxiety, relative to fathers. Only fathers’ responses indicated a change over time: reports by fathers of empowerment and child-related marital stress increased slightly between baseline and follow-up. Additionally, parents found the intervention beneficial, especially through sharing experiences with other parents, meeting other children with the same diagnosis and increasing their knowledge about the diagnosis. Taken together, the results indicate that parents of children with DD experience additional strain compared with the general parent population. The risk for negative outcomes is higher for mothers than fathers. Although the presence of a child with DD does not imply a poorer couple relationship for parents, there is an association between relationship quality and individual parental well-being. In addition, parents of children with DD are more exposed to child behaviours that may be difficult to handle, and those behaviours are associated with a higher risk of harsh parenting practices. Finally, parents of children with DD value other parents in the same situation as a source of support and knowledge.

Sidan publicerades 2017-11-10 08:34 av Susanne Sawander


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats