Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Anders Hofverberg belyser i sin avhandling hur elevers mål samspelar med deras kunskapssyn samt de målstrukturer som eleverna uppfattar i klassrummet.

Fakta
Disputation

2020-08-28

Titel (eng)

Motivation, students, and the classroom environment: exploring the role of Swedish students’ achievement goals in chemistry

Författare

Anders Hofverberg

Handledare

Docent Mikael T. Winberg, Umeå universitet Dcent Ewa Bergqvist, Umeå universitet Professor Ilka Parchmann, Leibniz Institute for Science and Mathematics Education, Kiel

Opponent

Associate Professor Corwin Senko, State University of New York

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Anders Hofverberg

Abstract in English:

The overarching aim of this thesis is to deepen the knowledge about students’ achievement goals in chemistry and how they relate to students’ epistemic beliefs (beliefs about knowledge) and to their perceptions of classroom goal structures (instructional practices that emphasize certain achievement goals). Achievement goals are defined as the purpose behind students’ engagement in achievement behavior. They are important components in students’ moti­vation and in­fluence students’ success and well-being in school. This thesis primarily focuses on two types of achievement goals: mastery and performance goals. Students with mastery goals define success in relation to prior performances and the task at hand and they strive to develop their competence. Students with performance goals define success in relation to others and they strive to demonstrate their relative competence. To study students’ achievement goals, questionnaire data and responses on a chemistry test were collected from Swedish and German students in Grades 5-11 and analyzed through statistical methods.

The results show that it was possible to statistically differentiate between two dif­fer­ent performance goals (striving to outperform others and avoid being outperformed by others) in the German data, but not in the Swedish. This challenges the universality of achievement goal models. Regarding the relationship between achievement goals and epistemic beliefs, the results indicated that sophisticated epistemic beliefs correlated with mastery goals and naïve beliefs correlated with performance goals. These relationships varied over time, especially in the transition from lower to upper secondary school, which therefore is an interesting time point to study further. The interaction between achievement goals and classroom goal structures was studied by using them as joint predictors of students’ autonomous motivation and performance on the chemistry test. The most important predictor for high autonomous motivation and high test scores was strong mastery goals. This effect was enhanced when students also perceived strong mastery structures in the classroom. Conversely, mastery goals were less beneficial if students pursued performance goals simultaneously. There were also differences in the interactions between achievement goals and goal structures over school years. Together, the results imply that teachers should support students’ mastery goals through striving to create classroom environments with strong mastery structures.

In conclusion, this thesis highlights the complexity of achievement goals and their relations to other aspects of the educational context. This shows the need for future research to take, for example, the universality of achievement goal models and the importance of interaction effects into consideration.

Sidan publicerades 2020-04-28 12:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-12-15 11:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Fortbildning i biologi Webbkonferens

Biologi är ett komplext och fascinerande ämnesområde. Det är inom biologin som den snabbaste utvecklingen inom naturvetenskapen sker, med flest publicerade vetenskapliga artiklar. Lärare i biologi och naturkunskap blir aldrig fullärda, det finns alltid något nytt och intressant att tränga in i. Välkommen till en konferens som bjuder på aktuell forskning samt rikligt med praktiknära exempel och inspiration för din undervisning!

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm

Denna studie fokuserar på tre skolor i Stockholms innerstad som har haft ett inflöde av studenter från socialt missgynnade förorter, och ett utflöde av elever till andra skolor. Titeln på avhandlingen är "De mångkulturella innerstadsskolorna: Om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm". Författaren heter Jenny Kallstenius.

Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965

Britt-Marie Styrkes avhandling "Utbildare i dans: perspektiv på formeringen av en pedagogutbildning 1939-1965" behandlar framväxten av en svensk utbildning av pedagoger i dans åren 1939-1965. Med utgångspunkt i ett splittrat yrkesområde undersöks utvecklingen fram till att en utbildning kunde etableras vid 1960-talets mitt.

Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck

Målet med Anna Lindqvists avhandling "Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck" är att tolka och förstå danslärarnas inställning till kön och dans som ett kunskapsområde från danslärarnas perspektiv.

Ett frö för lärande: en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi

Jag hoppas min forskning kan slå hål på myten att barn inte förstår naturkunskap, säger Anna Vikström, författare till avhandlingen "Ett frö för lärande  en variationsteoretisk studie av undervisning och lärande i grundskolans biologi."

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.