Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals’ Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

En av frågorna som Susanne Sahlin undersöker är hur rektors ledarskapspraktiker konstrueras och karaktäriseras i samarbeten bortom den lokala skolan.

Fakta
Disputation

2019-10-18

Titel (eng)

Moving Beyond Internal Affairs: Making Sense of Principals’ Leadership Practices in Collaboration for School Improvement

Författare

Susanne Sahlin

Handledare

Professor J Ola Lindberg, Mittuniversitetet Universitetslektor Lena Ivarsson, Mittuniversitetet Professor Helene Ärlestig, Umeå universitet

Opponent

Professor Michael Schratz, Innsbruck University Austria

Institution

Institutionen för utbildningsvetenskap

Lärosäte

Mittuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The thesis takes its point of departure from the recent interest in collaboration and networking as major school improvement strategies and the school leader’s crucial role in these processes. Educational research indicates that if schools are to meet future demands, then leadership must rest on trust within the organisation and a principal’s leadership must be understood in the frame of professional collaboration and social learning. The aim of this thesis is to, from an institutional perspective, deepen the understanding of regulative, normative, and cultural‐cognitive aspects of school leaders’ practices in collaboration beyond school at the local school level.

The research undertaken in this thesis is a part of a larger research and school improvement project. This longitudinal study draws on data from a qualitative case study of three schools conducted over three years. Qualitative data including semistructured interviews, a part of a questionnaire to participating teachers with open‐response questions, and observations were used. Additional contextual data, such as field notes, document analysis, and project meeting notes were also used. The theoretical framework is based on institutional perspectives on organisations and sense‐making theory, used to provide an understanding of how principals and teachers make sense of principal leadership practices.

This thesis builds on four separate papers (I‐IV) with their own aims and research questions but with the common goal of providing answers to the overall aim and research questions of the study. The four papers are complemented by this introductory part that ties them all together. Paper I, “Internationalization as an internal capacity builder for school improvement: a case study”, examines if and how the work with internationalization can build internal capacities for school improvement, but also examines the meaning of a principal’s leadership in relation to the work with professional collaboration and social learning. Paper II, “Collaboration With Private Companies as a Vehicle for School Improvement ‐ Principals’ Experience and Sense‐Making,” elaborates on principals’ experiences and sense‐making of a school collaboration with private companies from the local community of the school, focussing on leadership and school improvement. Paper III, “Making Sense of External Partnerships: Principals’ Experiences of School‐University Collaborations,” examine principals’ sense‐making of a school–university collaboration. Paper IV, “Teachers Making Sense of Principals’ Leadership in Collaboration Beyond School,” aims to create a deeper understanding of collaborations beyond the school with a focus on principals’ leadership and of how such processes reshape regulative, normative, and cultural‐cognitive aspects (Scott, 2008). The role of the formal leader is addressed in all four papers.

Finally, the findings show that the principals have had the possibility to build professional capacity in their schools, create a supportive organization for learning, and connect with different external partners as a result of these beyond‐school collaborations. The different actors in the beyond‐school collaborations also became a part of the schools’ overall distributed leadership practices. The findings show that beyond‐school collaboration influences and affects the normative and cultural‐cognitive aspects that exist in the participating school to some extent. The development of collective commitments to guide collaboration, engagement in collaborative work, an increase in shared responsibility for work, and the fostering of learning‐oriented collaboration and research‐based knowledge construction are examples of norms and values that seem to have started to move during the various beyond‐school collaborations. From the cultural‐cognitive aspect, the study shows that aspects of this dimension appear more or less in the schools. The principals have interpreted and made sense of the value of beyond school collaboration in different ways. The cultural‐cognitive aspect also seems to affect the teachers somewhat, where they make sense of the importance of the formal leader in beyond‐school collaboration. They also emphasise the importance of having a pedagogical leader. The findings showed that there were challenges that became visible in the various beyond‐school collaborations. However, being aware of the challenges and broadening professional learning communities through collaboration that goes beyond school all in all seem to support the principals in their leadership practices at the local school level and also support development in a school’s practices.

Sidan publicerades 2019-10-09 09:37 av Susanne Sawander


Relaterat

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)