Dela:

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Fakta
Disputation

2011-09-23

Titel (sv)

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Författare

Johanna Still

Handledare

Professor Marita Lindahl

Opponent

Professor Bengt Olsson

Institution

Enheten för barnpedagogik

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Johanna Still

Svenskt abstrakt:

En musikaliskt stimulerande miljö betyder mycket för vilka möjligheter till utveckling och lärande som erbjuds daghemsbarn. Kvaliteten på musikaliska aktiviteter har dessutom stor betydelse för den musikaliska utvecklingen hos det växande barnet. Små barn strävar alltid efter att skapa mening och förståelse och påverkar och påverkas av de sammanhang de ingår i. Syftet med studien är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer av de planerade musikaktiviteterna. Barnen som studeras är i åldern 11 månader till 3 år och 11 månader och i medeltal finns 13 barn per avdelning. I studien deltar totalt drygt 90 barn och nio pedagoger. Metodologiska ansatser är såväl hermeneutik som videografi och de tillämpas då analysen så kräver. Ansatserna lämpar sig väl då det gäller att förstå de planerade musikaktiviteterna, där människors kommunikation och handlingar studeras. Resultatet i studien visar att pedagogerna förmedlar ett kulturarv till barnen i form av gamla traditionella sånger, men de förmedlar också nyare barnvisor. De fokuserar aktivt på barnvisornas textinnehåll i samspelet med barnen, men tar inte upp texternas innebörd. Pedagogerna använder sig däremot av musikstunderna för att barnen bl.a. ska utveckla språkförståelse och social förmåga, men inte för att de ska utveckla sitt musikaliska kunnande. Pedagogerna kunde, i mycket högre utsträckning än vad de nu gör, rikta barnens uppmärksamhet mot musikens grundelement och föra metakognitiva dialoger med barnen. De använder en stor repertoar av barnvisor som emellertid är för krävande för barnrösterna att klara av. Pedagogerna planerar inte heller i någon större utsträckning aktiviteter för de små barnen som kunde hjälpa barnen att utveckla sin vokala tonsäkerhet. Då det gäller instrumentanvändning fokuserar pedagogerna i samspel med barnen både på instrumenthantering och på instrumentkännedom. Angående instrumentanvändningen redovisas barnens musikaliska uttryck i en miljö som innehåller olika melodi- och rytminstrument. Det framgår tydligt att barnen aktivt intresserar sig för den tillrättalagda instrumentmiljön, eftersom de under långa stunder självständigt spelar på och experimenterar med instrumenten.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:17 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

ULF – där skolans behov bestämmer forskningen

Hur ser lärares utmaningar ut på specifika förskolor och skolor idag? Den frågeställningen undersöks i ULF-projekt vid Högskolan i Borås.    

Framgångsrika anpassningar behöver följa med vid övergångar

Förskolan och skolan genomförde ett projekt för att öka kunskapen om barn och elever med NPF. Då blev det tydligt att de också behövde se till att framgångsrika anpassningar följde med i övergångar.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser