Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Fakta
Disputation

2011-09-23

Titel (sv)

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Författare

Johanna Still

Handledare

Professor Marita Lindahl

Opponent

Professor Bengt Olsson

Institution

Enheten för barnpedagogik

Lärosäte

Åbo Akademi

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Johanna Still

Svenskt abstrakt:

En musikaliskt stimulerande miljö betyder mycket för vilka möjligheter till utveckling och lärande som erbjuds daghemsbarn. Kvaliteten på musikaliska aktiviteter har dessutom stor betydelse för den musikaliska utvecklingen hos det växande barnet. Små barn strävar alltid efter att skapa mening och förståelse och påverkar och påverkas av de sammanhang de ingår i. Syftet med studien är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer av de planerade musikaktiviteterna. Barnen som studeras är i åldern 11 månader till 3 år och 11 månader och i medeltal finns 13 barn per avdelning. I studien deltar totalt drygt 90 barn och nio pedagoger. Metodologiska ansatser är såväl hermeneutik som videografi och de tillämpas då analysen så kräver. Ansatserna lämpar sig väl då det gäller att förstå de planerade musikaktiviteterna, där människors kommunikation och handlingar studeras. Resultatet i studien visar att pedagogerna förmedlar ett kulturarv till barnen i form av gamla traditionella sånger, men de förmedlar också nyare barnvisor. De fokuserar aktivt på barnvisornas textinnehåll i samspelet med barnen, men tar inte upp texternas innebörd. Pedagogerna använder sig däremot av musikstunderna för att barnen bl.a. ska utveckla språkförståelse och social förmåga, men inte för att de ska utveckla sitt musikaliska kunnande. Pedagogerna kunde, i mycket högre utsträckning än vad de nu gör, rikta barnens uppmärksamhet mot musikens grundelement och föra metakognitiva dialoger med barnen. De använder en stor repertoar av barnvisor som emellertid är för krävande för barnrösterna att klara av. Pedagogerna planerar inte heller i någon större utsträckning aktiviteter för de små barnen som kunde hjälpa barnen att utveckla sin vokala tonsäkerhet. Då det gäller instrumentanvändning fokuserar pedagogerna i samspel med barnen både på instrumenthantering och på instrumentkännedom. Angående instrumentanvändningen redovisas barnens musikaliska uttryck i en miljö som innehåller olika melodi- och rytminstrument. Det framgår tydligt att barnen aktivt intresserar sig för den tillrättalagda instrumentmiljön, eftersom de under långa stunder självständigt spelar på och experimenterar med instrumenten.

Sidan publicerades 2011-09-20 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 09:17 av


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.