När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Lena Aronsson har undersökt vad som uppstår i möten inom och mellan forskningsfälten förskoledidaktik och neurovetenskap.

Fakta
Disputation

2019-09-20

Titel (sv)

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Titel (eng)

When preschool meets neuroscience : Epistemological encounters in theory and in practice

Författare

Lena Aronsson

Handledare

Professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet Annika Andersson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Sven Persson, Malmö universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This doctoral thesis in Early Childhood Education reports on encounters between the theories and practices of Swedish preschool and research-based neuroscience knowledge. Thus, this thesis concerns epistemological encounters and didactic consequences. The scientific problem pertains to the relation between scientifically generated knowledge and educational practices in preschool, with specific attention to the requirement that preschool, as the first level in the Swedish education system, should be based on scientific knowledge and verified experience-based knowledge. The didactic problem emerging from this scientific problem concerns how this might affect the daily practices of responsible preschool teachers and educators at large.

The thesis adopts a relational ontology with a multi-epistemological and methodological approach, based primarily on Stengers’ (e.g., 2018) and Mols’ (e.g., 2002) respective scholarship. The aims of the thesis are to investigate, firstly; what is produced in epistemological encounters within and between the research fields of Early Childhood Education and neuroscience. Secondly; what is produced between these fields and preschool didactic practices. The focus for the latter is on the didactic practices relying on the extended language concept in the Swedish preschool curriculum.

To explore these aims in more detail, a series of so-called cartography mapping exercises have been conducted. On the one hand, in the analyses of the literature aimed at bringing the two fields together. On the other hand, cartography mapping has been conducted with educators in three preschools collaboratively analyzing their literacy practices. The Deleuze-inspired (Deleuze & Guattari, 1987) methodology of cartography mapping aspire to simultaneously critically deconstruct and productively experiment with underlying lines of thinking emerging from scientific or philosophical problems that concern development and learning, and especially language development and skills of literacy during the preschool years (Lenz Taguchi, 2016a, 2016b).

The knowledge that this thesis produces is summarized below. Cartography mapping can be used both as a research method and as a method in pedagogical practice. In addition, cartography mapping can accommodate issues in different epistemologies and in different practices, such as research practice and preschool didactic practice. That is, practices that are related and share an overarching aim, but which are nevertheless not the same. The method reveals the different epistemologies present and how they can operate simultaneously within preschool didactic practice. The results from the thesis support the Swedish preschool curriculum goals which encompasses a dual assignment of learning (group and individual), that require different epistemological and didactic methods to be fulfilled.

A preschool practice based on scientific evidence and verified experience-based knowledge thus requires the use of a wide range of theories and epistemologies to guide preschool staff. Hence, the results of this thesis show not just the presence, but also the possibility of developing a multi-epistemological didactic repertoire in preschool development and learning practices.

Sidan publicerades 2019-09-03 16:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Kritiskt omdöme i samhällskunskap: Undervisningsutvecklande studier av samhällsanalytiskt resonerande i rättvisefrågor

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.