När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Lena Aronsson har undersökt vad som uppstår i möten inom och mellan forskningsfälten förskoledidaktik och neurovetenskap.

Fakta
Disputation

2019-09-20

Titel (sv)

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Titel (eng)

When preschool meets neuroscience : Epistemological encounters in theory and in practice

Författare

Lena Aronsson

Handledare

Professor Hillevi Lenz Taguchi, Stockholms universitet Annika Andersson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Sven Persson, Malmö universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

This doctoral thesis in Early Childhood Education reports on encounters between the theories and practices of Swedish preschool and research-based neuroscience knowledge. Thus, this thesis concerns epistemological encounters and didactic consequences. The scientific problem pertains to the relation between scientifically generated knowledge and educational practices in preschool, with specific attention to the requirement that preschool, as the first level in the Swedish education system, should be based on scientific knowledge and verified experience-based knowledge. The didactic problem emerging from this scientific problem concerns how this might affect the daily practices of responsible preschool teachers and educators at large.

The thesis adopts a relational ontology with a multi-epistemological and methodological approach, based primarily on Stengers’ (e.g., 2018) and Mols’ (e.g., 2002) respective scholarship. The aims of the thesis are to investigate, firstly; what is produced in epistemological encounters within and between the research fields of Early Childhood Education and neuroscience. Secondly; what is produced between these fields and preschool didactic practices. The focus for the latter is on the didactic practices relying on the extended language concept in the Swedish preschool curriculum.

To explore these aims in more detail, a series of so-called cartography mapping exercises have been conducted. On the one hand, in the analyses of the literature aimed at bringing the two fields together. On the other hand, cartography mapping has been conducted with educators in three preschools collaboratively analyzing their literacy practices. The Deleuze-inspired (Deleuze & Guattari, 1987) methodology of cartography mapping aspire to simultaneously critically deconstruct and productively experiment with underlying lines of thinking emerging from scientific or philosophical problems that concern development and learning, and especially language development and skills of literacy during the preschool years (Lenz Taguchi, 2016a, 2016b).

The knowledge that this thesis produces is summarized below. Cartography mapping can be used both as a research method and as a method in pedagogical practice. In addition, cartography mapping can accommodate issues in different epistemologies and in different practices, such as research practice and preschool didactic practice. That is, practices that are related and share an overarching aim, but which are nevertheless not the same. The method reveals the different epistemologies present and how they can operate simultaneously within preschool didactic practice. The results from the thesis support the Swedish preschool curriculum goals which encompasses a dual assignment of learning (group and individual), that require different epistemological and didactic methods to be fulfilled.

A preschool practice based on scientific evidence and verified experience-based knowledge thus requires the use of a wide range of theories and epistemologies to guide preschool staff. Hence, the results of this thesis show not just the presence, but also the possibility of developing a multi-epistemological didactic repertoire in preschool development and learning practices.

Sidan publicerades 2019-09-03 16:11 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Att möta det levda: Möjligheter och hinder för förståelse av levd religion i en studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning

Thérèse H. Britton har undersökt elevers förståelse av religion och religiositet och hur religionskunskapsundervisning i samband med studiebesök kan bidra till en sådan förståelse.

Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Eric Larsson har forskat om hur elitpräglade gymnasieskolor påverkas av och förhåller sig till gymnasiemarknaden och hur elevernas väljer skola.

Historia på högstadiet: Historiekulturella yttringar i och utanför ett klassrum i Sverige hösten 2009

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Lärarassistenter ger mer undervisningstid och mindre stress

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Resultaten visar att lärarna får mer undervisningstid men att de känner mindre psykisk stress.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.