När realismen blir orealistisk: Litteraturens ”sanna historier” och unga läsares tolkningsstrategier

När realismen blir orealistisk: Litteraturens

I denna avhandling diskuteras didaktiska utmaningar som gymnasieungdomars intresse för och läsningar av samtidslitteratur med sanningsanspråk ger upphov till. En bärande utgångspunkt är att något centralt händer med texttolkningen då bildmedier i allt högre grad har kommit att styra förståelsen av begreppet realism. Med ett övergripande tolkningsteoretiskt ramverk kombinerat med ett intermedialt perspektiv knyts produktions- och receptionsaspekter av förhållandet mellan litteratur/dokument och författare/journalister i samtidens reality-strömning i ett komparativt mediehistoriskt sammanhang till 1800-talets realism och naturalism.

Studiens empiri grundar sig på ett material inhämtat i en gymnasieklass på Samhällsvetenskapliga pro-grammet. Resultaten av det material som redovisats i en tidigare licentiatavhandling, i kombination med de klassrumsobservationer och gruppintervjuer denna doktorsavhandling bygger på, visar på en hög komplexitet i ungdomarnas förståelse av begreppet realism. I svenskundervisningens epokstudium av realismen framstår den gemensamt lästa exempeltexten, Émile Zolas Thérèse Raquin (1867), för många ungdomar som orealistisk . Med ambitionen att förklara och fördjupa förståelsen för att upplevelsen av realism inte infinner sig i ungdomar-nas läsning av skolans klassiker görs en analys av samma roman som visar att de potentiellt intresseväckande tematiska kontaktytor som skulle kunna uppstå i läsningen förhindras av 1800-talsförfattarens narrativa strategi-er. Determinismen och den utdragna detaljrikedomen i framställningen skapar olust för ungdomarna vars medie-erfarenheter är präglade av emancipatoriska möjligheter och snabba bildklipp.

I avhandlingens andra del behandlas samtidens litteratur med anspråk på realism. I gruppintervjuer med ungdomar som fascineras av faktionslitteratur visas att de sanningspakter som skapas i mötet med dessa texter oftast får stå obearbetade och oreflekterade. Vidare styrker ungdomarnas utsagor hypotesen att textens mening och status som sanningsbärare idag styrs allt mer av den aggressiva marknadsföringen av ny litteratur. Avhand-lingen avslutas med en analys av den samtidslitteratur ungdomarna utpekar som goda exempel på sanna histori-er . Syftet är att undersöka hur sanningspakterna manifesteras i paratexter och texter. En jämförelse mellan ori-ginalutgåvor och de pocketutgåvor som skolorna av olika skäl är hänvisade till visar att sanningsanspråken i samtliga fall stärks i de senare.
Studiens resultat visar att den traditionella indelningen av litteratur i fakta respektive fiktion är stadd i upplösning. De litteraturdidaktiska implikationer denna studie visar på är att samtidslitteraturens sanna histori-er har en angelägen funktion att fylla i svenskundervisningen så länge receptionen inte fortgår i det tysta, där den oftast fungerar fördomsreproducerande. Faktionslitteraturen visar sig också ha god potential för mediekritisk analys inom svenskämnet.

Abstract in English

This thesis discusses challenges to teaching and learning literature arising from young upper secondary school students interest in and reading of contemporary literature with truth claims. The main starting-point is that something central happens to text interpretation since visual media are taking control of the understanding of the realism concept. By an overarching interpretation theory framework combined with an intermedial perspective production and reception aspects on the relation between literature/documents and authors/journalists in the current reality trend are linked in a comparative media-historical context to 19th-century realism and naturalism.

My empirics are founded on material gathered in a high school class in the Social Science programme. The results of the material described in my licentiate thesis, combined with the classroom observations and group interviews on which this doctoral thesis is based, reveal a high complexity in young people s understanding of the realism concept. In the study of the Realism period the text chosen for joint reading, Émile Zola s Thérèse Raquin (1867), appears unrealistic to many young people. With the ambition to explain and deepen the understanding that young people s reading of school classics does not lead to an experience of realism an analysis is made of Zola s novel, showing that the thematic contact surfaces, which might awaken an interest, are counteracted by the author s narrative strategies. The novel s determinism and detailed richness create unease among the young, whose media experience is inculcated by emancipatory possibilities and quick visual cuts.

The second part of the thesis discusses contemporary literature with claims on realism. Group interviews with young people fascinated by factual literature show that the truth pacts created in the encounter with these texts are often left unprocessed and unreflected on. Furthermore, the young readers statements support the hypothesis that the text meaning and status as a truth-carrier are today more and more controlled by the aggressive marketing of new literature. The thesis concludes with an analysis of the contemporary literature mentioned by the young as good examples of true stories . The aim is to study how the truth pacts are manifested in paratexts and texts. A comparison between original and paperback editions shows that the truth claims are always reinforced in the latter.

The study results show that the traditional division of literature into fact and fiction is dissolving. The implications for teaching and learning literature that this study suggests are that the true stories of contempo-rary literature have an essential function to fulfil as long as the reception does not take place privately, which often leads to reproducing prejudices. Faction literature also proves a good potential for media-critical analysis within the subject of Swedish.