Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842

Läromedel, styrdokument och läroplaner kan ses som kanoniska texter, säger forskaren Magnus Hultén: de styr och sätter normer för ett ämne, i det här fallet naturvetenskap. Magnus Hultén har studerat dessa texter från 1800-talets mitt fram till 2007 och beskrivit inte mindre än sex olika kanon - eller sex olika didaktiska ideal, om du så vill.

Fakta
Disputation

2008-04-18

Titel (sv)

Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842 2007

Titel (eng)

Nature’s canon: The formation and change of the science curriculum in swedish compulsory school 1842 2007

Författare

Magnus Hultén

Handledare

Ingrid Carlgren

Opponent

Professor Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo, Norge

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Magnus Hultén

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker texter skrivna för folkskolans och grundskolans naturvetenskap perioden 1842 2007. Närmare bestämt analyseras läroplaner, läromedel, läromedelsannonser, metodlitteratur och inspektörsberättelser. Dessa texter har haft en stark position när det gäller att definiera innehåll, metoder och syften med skolans naturvetenskap. De kan därför kallas kanoniska texter.

Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelsen av vilka ideologier som dominerat den obligatoriska skolans naturvetenskapliga texter och hur dessa ideologier formats av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.

Studien startar 1842, det år Sverige fick sin första folkskolestadga och därmed på allvar en folkutbildning i offentlig regi. Ett av ämnena som angavs i stadgan var Naturläran . Även om naturvetenskap fanns i folkutbildningen redan före stadgans tillkomst markerade den ett viktigt steg i formeringen av en naturvetenskap för alla i Sverige.

Sex olika kanon har urskiljts: Guds kanon (1842 1900); Naturlandskapets kanon (1900 1919); Nationallandskapets kanon (1919 1936); Medborgarens kanon (1936 1962); Vetenskapens kanon (1962 1980); Bricoleurens kanon (1980 2007).

Kanon kan på en principiell nivå förstås som format av å ena sidan naturvetenskapens idéinnehåll, å andra sidan av breda samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar. Den tidigare forskningen har huvudsakligen intresserat sig för att undersöka kopplingen mellan skolans naturvetenskap och akademins varför den senare typen av påverkan på ämnet förbisetts. I avhandlingen visar jag att det har skett stora förändringar i ämnets kanon och att dessa i första hand måste förstås som formade av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.

Sidan publicerades 2008-04-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 16:37 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Linnea Lindquist: ”Stök beror ofta på språkbrister”

På Hammarkullsskolan var läsningen viktig för att vända den negativa utvecklingen. "För att utveckla ett rikt språk behöver du parallellt jobba med att lära dig läsa, skriva och även tala svenska", säger Linnea Lindquist, biträdande rektor och skoldebattör, som nu är aktuell med en ny bok.

Så skapar alla nya trender kaos i skolan

Det räcker nu. Allt fler börjar tröttna på nya oprövade ­pedagogiska trender. ”Skolverket måste sluta ge pengar åt ovetenskapliga trendkoncept,” säger Anita Norlund, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan i Borås.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Forskarintervju: Alla barn har behov av kontinuitet och trygghet

En skolövergång är en relationsskapande process som kräver samarbete mellan överlämnande och mottagande lärare. Samarbetet leder till att det skapas bättre förutsättningar för att eleven ska kunna landa i sitt nya sammanhang. Therese Welén visar i sin doktorsavhandling att förutsättningarna kan se väldigt olika ut, och att barn som har särskilda behov riskerar att hamna i kläm.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser