Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842

Läromedel, styrdokument och läroplaner kan ses som kanoniska texter, säger forskaren Magnus Hultén: de styr och sätter normer för ett ämne, i det här fallet naturvetenskap. Magnus Hultén har studerat dessa texter från 1800-talets mitt fram till 2007 och beskrivit inte mindre än sex olika kanon - eller sex olika didaktiska ideal, om du så vill.

Fakta
Disputation

2008-04-18

Titel (sv)

Naturens kanon: formering och förändring av innehållet i folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842 2007

Titel (eng)

Nature’s canon: The formation and change of the science curriculum in swedish compulsory school 1842 2007

Författare

Magnus Hultén

Handledare

Ingrid Carlgren

Opponent

Professor Svein Sjøberg, Universitetet i Oslo, Norge

Institution

Pedagogiska institutionen

Lärosäte

SU – Stockholms universitet

Länkar
Läs pressmeddelande (SU)
Läs Skolportens intervju med Magnus Hultén

Svenskt abstrakt:

Avhandlingen undersöker texter skrivna för folkskolans och grundskolans naturvetenskap perioden 1842 2007. Närmare bestämt analyseras läroplaner, läromedel, läromedelsannonser, metodlitteratur och inspektörsberättelser. Dessa texter har haft en stark position när det gäller att definiera innehåll, metoder och syften med skolans naturvetenskap. De kan därför kallas kanoniska texter.

Syftet med avhandlingen är att bidra till förståelsen av vilka ideologier som dominerat den obligatoriska skolans naturvetenskapliga texter och hur dessa ideologier formats av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.

Studien startar 1842, det år Sverige fick sin första folkskolestadga och därmed på allvar en folkutbildning i offentlig regi. Ett av ämnena som angavs i stadgan var Naturläran . Även om naturvetenskap fanns i folkutbildningen redan före stadgans tillkomst markerade den ett viktigt steg i formeringen av en naturvetenskap för alla i Sverige.

Sex olika kanon har urskiljts: Guds kanon (1842 1900); Naturlandskapets kanon (1900 1919); Nationallandskapets kanon (1919 1936); Medborgarens kanon (1936 1962); Vetenskapens kanon (1962 1980); Bricoleurens kanon (1980 2007).

Kanon kan på en principiell nivå förstås som format av å ena sidan naturvetenskapens idéinnehåll, å andra sidan av breda samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar. Den tidigare forskningen har huvudsakligen intresserat sig för att undersöka kopplingen mellan skolans naturvetenskap och akademins varför den senare typen av påverkan på ämnet förbisetts. I avhandlingen visar jag att det har skett stora förändringar i ämnets kanon och att dessa i första hand måste förstås som formade av samhälleliga, kulturella och pedagogiska strömningar.

Sidan publicerades 2008-04-15 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 16:37 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

De tar sången till nya höjder

I Kulans förskola sjungs det i alla möjliga sammanhang. På promenaden, vid matteinlärningen, vid teman och projekt. Pedagogerna har gått på kurs och lärt sig att sjunga på barnens villkor – i ljusa tonarter.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.