Neural Correlates of Language Learning in Adults
Svenskt abstrakt:
Människans språkförmåga utvecklas hela livet. Ordförrådet växer i vårt modersmål och om vi så önskar kan vi när som helst under livet lära oss nya språk. Bakom denna förmåga ligger en flexibel och dynamisk språkförmåga som bör beskrivas även på neural nivå. När vi använder ord, förfogar vi både över deras fonologiska form och betydelse (semantik). Då vi lär oss nya ord bör nya fonologiska former och betydelser införlivas i vårt ordförråd, det sk. mentala lexikonet. Hur denna process går till beskriver samtidigt hur informationen är lagrad i denna minnesstruktur. Vidare, genom att granska hur vi förvärvar oss nya ord tillsammans med ny grammatik, eller lär oss gestalta en främmande fonologi, kan man beskriva de processer som sker då man lär sig ett helt nytt språk. I föreliggande avhandling ingår fem studier vilka representerar dessa ovan beskrivna fenomen. I studierna användes magnetenkefalografi (MEG) och funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) för att avläsa neural aktivering.
En långvarig psykolingvistisk fråga berör hur grammatisk information bearbetas i hjärnan. Studie I behandlar denna fråga genom att undersöka till vilken grad stimulusmaterialet och val av hjärnavbildningsmetod påverkar resultaten. Då verb och substantiv benämndes från identiska bilder, uppstod i stort sätt lika neural aktivering, medan benämning ifrån olika bilder gav upphov till skillnader i hjärnaktiveringen mellan respektive ordklass. Resultaten tyder på att bildens innehåll påverkar denneurala bearbetningen mer än den grammatiska kategori orden tillhör. De viktigasteresultaten erhölls både med fMRI och MEG, även om skillnader mellan dessa tvåavbildningsmetoder kan ses speciellt då resultaten analyseras på individnivå.
I studie II granskades verbal inlärning av namn och betydelser för okända föremål.Hjärnaktiveringen som uppstod vid bildbenämning av bekanta och nyinlärda föremåltydde på att de nya orden blivit välintegrerade i det mentala lexikonet. Resultatenvisade emellertid också att fonologisk och semantisk information berarbetas olika ihjärnan då vi yttrar ord. I en uppföljande studie (III), spårades långtidslagring av denya orden, med upprepade MEG mätningar efter en, fyra och åtta veckor samt tiomånader senare.
Resultaten visade att en modulering i den neurala aktivering i vänstratinnings- och pannloberna, under den första veckan var avgörande för huruvida denyinlärda orden framgångsrikt kunde återkallas tio månader senare.I studie IV, undersöktes språkproduktion av ett nyinlärt miniatyrspråk genom attjämföra meningar med ordpar. Att konstruera en mening kräver att ord kombinerasmed passande syntaktiska komponenter, medan benämning av ett ord-par saknarsyntaktisk bearbetning. Resultaten från MEG mätningen antydde att den extraansträngning som ett nytt språk för med sig är begränsad till planeringsskedet avmeningen eller ordparet. Detta reflekterades framförallt i ökad aktivering i hjässlobenoch vinkelvindlingen (gyrus angularis) då miniatyrspråket jämfördes medmodersmålet. Att bearbeta den syntaktiska informationen i meningar påverkadedäremot både planerings- och förverklingsskedet. Här antas speciellt den högratinningsloben spela en viktig roll vid integreringen av enskilda ord och syntax till enenhetlig mening.
Att lära sig ett nytt språk innebär också att man lär sig förstå och producera ettfrämmande uttal med medföljande fonotaktiska regler. I studie V undersöktes huruvidaxlångtida inlärningseffekter för främmande fonologi (Koreanska) kan skapas utanmedveten inlärning då man upprepade gånger hör samma stimuli. Resultatet jämfördesmed en liknande uppläggning med upprepade pseudo-ord på modersmålet. Att lyssnaoch upprepa samma ord flera gånger gav upphov till både neurala och behaviorellainlärningseffekter som även var uppenbara följande dag. Eftersom dessa resultat varlika för både det främmande språket och modersmålet, tolkades inlärningen speglaminnet för de hela ordformerna framom en internalisering av de främmande Koreanskafonotaktiska reglerna.
Föreliggande avhandling, sammanfattar flera språkliga element så som fonologi,semantik och grammatik i en dynamisk beskrivning om hur språket bearbetas ihjärnan. Samtliga studier belyser språkproduktion vilket är en väsentlig del av vårtspråkbruk, men som länge varit underrepresenterad i hjärnavbildningsstudier.
Sidan publicerades 2011-04-05 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 13:04 av
