New manifestations of the practice-theory dilemma – consequences of ‘the practice turn’ in teacher education

Sandra Jederud har undersökt verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen, dess relation till universitetsbaserade delar samt hur nya organisationsidéer får konsekvenser för lärarstudenters möjligheter att lära sig yrket.

Fakta
Disputation

2022-09-23

Titel (eng)

New manifestations of the practice-theory dilemma – consequences of ‘the practice turn’ in teacher education

Författare

Sandra Jederud

Handledare

Professor Per Lindqvist, Mälardalens universitet Johannes Rytzler, Mälardalens universitet

Opponent

Professor Maria Gustavsson, Linköpings universitet

Lärosäte

Mälardalens universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling omfattar fyra studier som berör verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen, dess relation till universitetsbaserade delar samt hur nya organisationsidéer får konsekvenser för lärarstudenters möjligheter att lära sig yrket. Det övergripande syftet är att analysera vilka konsekvenser som uppstår när svensk lärarutbildning organiseras i en alltmer praktikbaserad riktning. Mer explicit är syftet att belysa två manifestationer av en sådan utveckling − dels den situation som uppstår då lärarstudenter gör VFU i par på övningsskolor, dels arbetsintegrerad lärarutbildning där lärarstudenter är anställda som lärare samtidigt som de deltar i kurser på universitetet. De huvudsakliga teoretiska begrepp som används för att analysera data är de två kunskapsbegreppen åskådarkunskap och deltagarkunskap, samt begrepp om transfer av kunskap vid övergångar mellan olika kontexter. Data är insamlad från policydokument avseende de två senaste lärarutbildningsreformerna 2001 och 2009 samt från intervjuer med olika parter inom lärarutbildning. I studie I analyseras hur idéer om en mer praktikbaserad lärarutbildning uttrycks i nationella policydokument samt hur dessa idéer tas emot och hanteras vid en lokal lärarutbildning. Studien fokuserar på vad som uttrycks om vilka möjligheter som VFU bör ge till studenter för att lära sig läraryrket. I studie II undersöks hur förskollärarstudenter uppfattar sina möjligheter till lärande inom en VFU som genomförs i par vid övningsskolor. Studie III behandlar också VFU i par inom övningsskolor, men data samlas in från ”den andra sidan” och ifrån en annan lärarutbildning, det vill säga mentorer som tar emot ämneslärarstudenter, gällande deras uppfattning om detta sätt att organisera VFU. Slutligen, handlar studie IV om ett arbetsintegrerat lärarutbildningsprogram och hur lärarutbildare vid universitetet uppfattar studenternas möjligheter till lärande när de rör sig mellan arbetet som lärare i skolan och studierna vid universitetets lärarutbildning.

Det övergripande resultatet visar att det finns en ambivalens kring vad som bör ges mest värde när det gäller lärarstudenternas möjligheter till lärande och att de olika manifestationerna av en alltmer praktikbaserad lärarutbildning medför en positionsförskjutning för såväl lärarstudenter som mentorer och universitetslärare. Resultatet från de fyra studierna visar att de organisatoriska strukturerna inom VFU har konsekvenser för vilka möjligheter för lärande som studenter ges. Strukturella förändringar när det gäller VFU inom lärarutbildningen kräver således att adekvata förändringar behövs på organisatorisk nivå vid såväl universitetet som vid de anslutna specifika praktikskolorna samt på de skolor där arbetsintegrerade studenter är anställda.

Sidan publicerades 2022-08-22 11:38 av Susanne Sawander


Relaterat

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen på konferens om svenskundervisning på högstadiet och gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av ny didaktisk forskning och få inspirerande verktyg för undervisningen. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet

Annelie Anderséns avhandling "Ett särskilt perspektiv på högre studier?: Folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet" syftar till att undersöka folkhögskoledeltagares sociala representationer om högskola och universitet.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer