Hoppa till sidinnehåll

New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English

Publicerad:2010-06-10
Uppdaterad:2012-03-28
Författare

Vigmo Sylvi

Disputerat vid

GU – Göteborgs universitet

Disputationsdag

2010-06-11

Titel (se)

Nya rum för språklärande En studie av elevers interaktion i en medieproduktion på engelska

Titel (eng)

New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Nya rum för språklärande En studie av elevers interaktion i en medieproduktion på engelska

Bakgrunden till avhandlingen är förändrade villkor för språklärande med digitala medier i skolsammanhang. Digitala medier erbjuder möjligheter och nya rum, spaces, för interaktion och språklig produktion, men utmanar också rådande uppfattningar om språklärande. Avhandlingen fokuserar dessa nya rum med ett specifikt intresse för elevers språkliga aktiviteter i en medieproduktion på engelska. Metaforen rumanvänds här för rum i betydelsen yta i mer materiell betydelse, t ex en digital storyboard, såväl som i betydelsen ge rum, utrymme, för andra språkaktiviteter än de som vanligtvis diskuteras inom språklärande. Mer specifikt utgår studien från gymnasieelevers samproduktion av en kortfilm på engelska. Forskningfokus i denna studie tar utgångspunkt i ett intresse av det gränsöverskridande mellan språklärande aktiviteter i en skolkontext som involverar och ger utrymme för ungdomars medieerfarenheter. De grundläggande villkoren för interaktion och kommunikation med skriven text och bild via media har förändrats (Säljö, 2005) och det nätverkande mediesamhället bidrar till att skolpraktiken utmanas (Castells, 1996/2000). Vårt sätt att förhålla oss till medier och vilka kompetenser som anses nödvändiga att utveckla för att vara medieliterat, media literate, diskuteras här i ett internationellt perspektiv i relation till begreppen multimodalitet och en multitextuell kontext (Erstad, 2002; Kress, 2003). Literacy i mediesamhället når långt bortom vår tidigare förståelse av möten med olika texter och textproduktion. Utbildning utmanas på grund av begränsade perspektiv på specifika mediekompetenser, vilka anses väsentliga såväl ur ett generellt samhälleligt perspektiv som ur ett utbildningsperspektiv. Multimodala miljöer ses som hybrida medierum (Burn & Durran, 2007; Buckingham & Willet, 2006; Buckingham, 2007), som erbjuder 232socialt deltagande och beskrivs som starkt kommunikativa praktiker. Ungdomar har utvecklat speciella symboliska repertoarer (Drotner, 2008) som gör det möjlligt att interagera och skapa i dessa mediekontexter. Dessa medierepertoarer utmanar den mer traditionella skolkontexten på många sätt (Lankshear & Knobel, 2003; Gee, 2004) och ses sällan som potentiella resurser för lärande. I en digital multimodal kontext har språk blivit mer inbäddat och text, bild och ljud är integrerade. Globalisering och ökad tillgång till det engelska språket i mediesamhället, har bidragit till att villkoren för engelska mer kommit att likna ett andraspråk än ett främmande språk. Ungdomars mediepraktiker erbjuder andra rum där engelskan utgör ett globalt språk som i stor utsträckning används av icke infödda engelsktalande. Den bild som framträder i ovanstående resonemang visar att engelskans roll som främmande språk är under förändring. Engelskan som språk påverkas speciellt av globaliseringen och av digitala mediepraktiker och därmed ifrågasätts rådande uppfattningar om språkkompetenser.Genom empirisk forskning inom det internationella forskningsområdet språklärande, Second Language Acquisition (SLA) riktas ökat fokus på språkliga kompetenser utöver de mer traditionella som uttrycks i termer av att tala, skriva, lyssna och läsa. Inom forskningsområdet argumenteras för en utvidgad förståelse av språkliga kompetenser. Forskningen lyfter kompetenser som socialt situerade och kulturellt bundna (Larsen-Freeman, 1997; Hall, Cheng & Carlson, 2006, Kramsch, 2006), språkinlärare ses som deltagare i communities (Hellerman, 2008) och humor och kreativitet (Belz, 2002; Cekaite & Aronsson, 2004, 2005; Pomerantz & Bell, 2007; Maybin & Swann, 2007) anses relevanta för språklärande processer. Liknande argument förs fram inom forskning specifikt baserad på språklärande med digital medier. Ungdomars språkliga interaktion i digitala spelmiljöer (Hansson, 2005) och deltagande i skriftliga webbaseradesamproduktioner (Lund & Smördal, 2006, Lund, 2008) ställer andra frågor om vad som konstituerar språkliga kompetenser (Svensson, 2008). En ny komparativ studie redovisar dock få förändringar i hur man uttrycker mål i kursplaner, vilket även 233påverkar hur man organiserar och strukturerar språklärande (Tholin & Lindqvist, 2009). Inom skolpraktiken finns således alltjämt i många sammanhang, en begränsad förståelse av mediemiljöer (Tyner, 1998). Texten som form är väl utvecklad i skolan, men ofta saknas insikter om vad som händer när elever rör sig över modala gränser och involverar t.ex. rörlig bild (Drotner, 2008; ÖhmanGullberg, 2008), vilket motiverar ett utökat forskningsfokus på ungdomars aktiviteter i digitala mediepraktiker och vad denna ökade kunskap kan bidra med i en skolkontext.Centralt för studien är att utforska nya dimensioner och kvalitéer i språklig interaktion och produktion när digitala medier används och ska ses som ett bidrag till forskningsfältet språklärande med digitala medier. Mot denna bakgrund ställs följande övergripande fråga:” Vad utmärker elevers aktiviteter i en skolmiljö när nya rum för interaktion och språklig produktion introduceras i en digital medieproduktion på engelska?Mer specifikt riktas forskningsintresset mot att undersöka hur eleverna utvecklar en språklig produktion i en multimodal miljö och vilka medierepertoirer eleverna använder:1. Vilka medierepertoarer utnyttjar och använder eleverna som centrala, och hur kan dessa medierepertoarer bidra till en kollaborativ filmproduktion på engelska?En digital medieproduktion erbjuder multimodala rum för språklig produktion och filmproduktion i vilken ljud och bild, text och tal är integrerade. Mot denna bakgrund ställs den andra forskningsfrågan:2342. Vilka inbördes förhållande framträder mellan den språkliga produktionen och en filmproduktion som involverar olika slags texter? Vad erbjuder en multimodal kontext vad gäller språklig produktion som integreras i en film? Vad är centralt med avseende på ljud och bild, text och tal i elevernas interaktion under en filmproduktion?Slutligen, av fundamentalt intresse är elevernas språkliga produktion beträffande språkliga dimensioner och vad som blir deras språkliga fokus under den filmskapande processen.3. Vilka specifika språkliga dimensioner framträder som signifikanta i elevernas aktiviteter och vilka språkliga resurser använder eleverna för att producera språk i sitt filmskapande?

New Spaces for Language Learning. A study of student interaction in media production in English

The thesis project takes as its starting point an interest in foreign language learning as a social and cultural activity. Globalisation and digital media have contributed to changed conditions, espec… merially for learning English. These changing conditions offer opportunities and new arenas as well as a challenge for current educational practice. Against this background, the research questions aim to explore foreign language learners activities to contribute to our understanding of these changing conditions. The context the digital media environment represents differs from the educational context, and holds different spaces for language activities. The overarching aim in this thesis has been to investigate the linguistic activities of a group of learners of English in school as they engage in a film production. The foreign language learner is here seen as a producer of language and as participating in several practices. Of specific interest was to explore emerging hybrid practices through the analyses of foreign language learners activities in an educational context that integrates adolescents media literacy repertoires. These research interests were realised by means of an intervention study, Design-based Research (DBR), at upper secondary level. The intervention in existing practice also involved the teacher as the designer of the foreign language-learning task itself. The empirical data mainly consist of video data, which captured the foreign language learners activities in one specific case when engaged in a film production. Other empirical data produced during the study consist of classroom observations, learners artefacts e.g. paper-based storyboards, teacher interviews and the learners final film production. Interaction analysis was applied for the analysis and the foreign language learners spoken interaction was analysed in-depth during the production process: from a focus on characters, a narrative, to the editing of their footage. The results from this study demonstrate diverse language learner foci, which display various interrelationships between the digital media resources, adolescents media repertories and the language learners linguistic production. Digital media offered new spaces and opportunities for language production, spoken and written, and for representing language in use, but were also shown in some cases to constrain the learners. Improvisation and scripted talk during the digital media production led to negotiations and strategies, which involved a playful approach to words, code switching and the use of adolescents media experiences as resources. The results from the analyses discuss emerging hybrid practices and potential implications for foreign language education, and point to reasons for looking beyond the common classroom discourse for further research and development.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt
Digital temaföreläsning

Arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Skolportens digitala föreläsning med Issis Melin, för dig som vill lära dig mer om arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan. Föreläsningen fokuserar på hur elevhälsoteamet kan identifiera hedersrelaterade beteenden, samt hjälpa utsatta elever att komma ur sin situation. Ta del av denna föreläsning mellan 22 april–5 juni!
Läs mer & boka
Åk F–Gy
22 apr – 5 jun
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev