Noise improves cognitive performance in children with dysfunctional neurotransmission

Föreställningen om att barn med ADHD ska ha det extra tyst omkring sig kommer på skam i Göran Söderlunds studie. Hans avhandling visar nämligen att de här barnens minnesförmåga förbättrades med hjälp av ett brusljud liknande myrornas krig. Alla ska inte sitta med hörlurar med brus i, men jag är övertygad om att skickliga pedagoger kan hitta vettiga metoder utifrån mina resultat.

Svenskt abstrakt:

Tidigare forskning avseende barn med uppmärksamhetsstörning och/eller hyperaktivitet (ADHD) har betonat att dessa barn är extremt påverkade av störande inslag från omgivningen. Lättstördheten innebär att minsta distraherande ljud får dem att prestera sämre på kognitiva test. Avhandlingen visar att ADHD-barn kan prestera lika bra som en kontrollgrupp om de exponeras för vitt brusljud under inlärningsfasen samtidigt som kontrollgruppen försämras under samma betingelse. Den första studien i avhandlingen presenteraren teoretisk modell som förklaringsgrund för den positiva bruseffekten, MBA-modellen (moderate brain arousal model). Denna neurala nätverksmodell predicerar en selektiv kognitiv förbättring av brusljud för ADHDbarn. Modellen visar vidare att brusljud har en positiv effekt på nervsystem med låg dopaminnivå via fenomenet stokastisk resonans (SR). Detta fenomen förklarar hur förhållandet mellan signal och brus kan förbättras genom att tillföra externt brus i ett tröskelbaserat system som i nervsystemets aktionspotentialer. Den andra studien ger empirisikt stöd för MBA-modellen och visar att brusljud förbättrar ADHD-barns förmåga i ett minnestest med fri återgivning av korta meningar. Hos en kontrollgrupp försämras minnesförmågan under samma betingelse. Den tredje studien generaliserar bruseffekten till att omfatta även lågpresterande skolbarn, vilka antas ha låga dopaminnivåer. Lågpresterande barns minnesförmåga förbättrades av brusljud medan högpresterande barn, med hög dopamin nivå, presterade sämre. Slutsatsen är att brusljud kan höja låga dopaminnivåer och därigenom förbättra resultatet på kognitiva test via SR-fenomenet. En ytterligare slutsats är att dopaminnivån modulerar SR-effekten. Personer med låga dopaminnivåer behöver mer brusljud för att SR-effekten skall inträffa. Såväl för hög som för låg dopaminnivå är negativt för kognitiva funktioner, lagom är bäst, dvs. en moderat hjärnaktivitet. MBA-modellen kan ses både som ett hjälpmedel att förstå barn med koncentrationsproblem som ett redskap för att utforma lämpliga lärandemiljöer i skolan för dessa barn.

Sidan publicerades 2007-09-03 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-04-26 13:37 av