Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919-1972
Henrik Åström Elmersjö undersöker i sin avhandling om hur olika nationellt bestämda sätt att se på historien kan påverka och påverkas i en förhandling över tid. Han har studerat de diskussioner som föreningarna Nordens historieläroboksrevision skapade under perioden 1919-1972. Forskaren har även undersökt hur revisionen var organiserad.
Henrik Åström Elmersjö
Professor Daniel Lindmark, Umeå universitet, Professor Bengt Schüllerqvist, Karlstads universitet
Docent Samuel Edquist, Uppsala universitet
Umeå universitet
2013-05-24
Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919-1972
Institutionen för idé- och samhällsstudier
Norden, nationen och historien: Perspektiv på föreningarna Nordens historieläroboksrevision 1919-1972
Denna avhandling undersöker förhandlingarna om historien inom föreningarna Nordens historieläroboksrevision mellan 1919 och 1972. I studien kombineras en undersökning av de diskussioner om historia som fördes inom revisionen med en granskning av organiseringen av revisionen. Förhandlingarna mellan företrädare för olika historiekulturer och villkoren inom dessa historiekulturer blir därmed avhandlingens huvudfokus. Vid slutet av första världskriget ifrågasattes undervisningen i historia som chauvinistiskt och krigshetsande av internationalister och lärare. Kriget var på så sätt en katalysator för uppkomsten av historieboksrevisioner i allmänhet, och i de nordiska länderna blev kriget också en katalysator för försök att främja nordiskt samarbete och förståelse. Dessa två resultat av krigserfarenheten sammanföll i föreningarna Nordens historieläroboksrevision. Revisionen lanserades som både ett försök att nå en överenskommelse om en gemensam nordisk historia och ett försök att presentera ett fredligt hörn av världen för det internationella samfundet. Begreppet nation ses i avhandlingen som en föreställd gemenskap och nationella historiekulturer ses som en reflektion av denna föreställda gemenskap på en given plats vid en given tidpunkt. Diskussioner om historiska händelser behandlas i avhandlingen som uttryck för motiv i en nationell myt, och de granskas utifrån sina kopplingar till kognitiva, politiska och estetiska dimensioner av historiekultur. De organisatoriska dragen i revisionen studeras genom en nätverksanalys av det organisatoriska fält i vilket läroboksrevisionen ägde rum. Före andra världskriget var nästan uteslutande fackhistoriker inblandade i historieläroboksrevisionen. Från slutet av 1950-talet, skiftade initiativet till lärare och lärarutbildare. Denna avhandling visar också att revisionen organiserades med betoning på nationella gränser även om revisionen i sig var ett försök att överskrida dessa gränser. Resultaten från denna avhandling visar att historien var en så integrerad del av nationell identitet att det var nästan omöjligt att nå någon överenskommelse om en gemensam nordisk historia. De flesta nationella mytmotiv, såsom motiv rörande nationens grundande, frigörelse, guldålder, och nedgång, inom de enskilda nationella myterna hade mycket lite gemensamma drag och de stod ofta i direkt motsättning till varandra. Debatten om historiska händelser var också mycket politisk. Historikerna involverade i översynen kunde inte se förbi sina egna nationella sammanhang och kunde inte närma sig ämnet från en rent metodologisk eller vetenskaplig riktning. Pedagogiska och didaktiska frågor i läroböckerna ignorerades nästan helt. Sammanfattningsvis bör förmodligen föreningarna Nordens historieläroboksrevision ses som ett försvar av konservativ nationalistisk hegemoni i förståelsen av historien och kulturell identitet i stället för som en utmaning mot denna hegemoni. Dessutom kan revisionens minskade påverkan på läroböckerna från 1960-talet förklaras som ett resultat av att denna konservativa nationalistiska identitet ger vika för en ny liberal hegemoni som var mer, eurocentrerad, och global.
Abstract in English
This dissertation investigates the negotiation of history within the history textbook revision conducted by the Norden Associations between 1919 and 1972. The thesis combines an examination of the discussions surrounding the revision with an understanding of the organization of the revision process to study the negotiations between representatives of different historical cultures and the conditions within these historical cultures. At the end of World War I, the teaching of history was challenged by internationalists and schoolteachers as a chauvinistic and warmongering subject. The war was a catalyst for the emergence of history textbook revisions in general, and in the Nordic countries the war also became a catalyst for efforts to promote Nordic understanding and cooperation. These two outcomes of the war experience merged in the Norden Associations’ history textbook revision. The revision was promoted as both an effort to reach an agreement on a common Nordic history and an effort to present to the international community a peaceful corner of the world. The theoretical framework of this dissertation draws on the concept of the nation as an imagined community and sees national historical cultures as being reflective of the community at that time and place. The discussions of historical events in the thesis are treated as motifs of a national myth, and they are scrutinized as part of the cognitive, political, and aesthetic dimensions of historical culture. The organizational features of the revision are studied through a network analysis of the organizational field. Prior to World War II, involvement in the revision was reserved almost exclusively for historians. From the end of the 1950s, however, the initiative shifted towards teachers and teacher trainers. This dissertation shows that the revision was organized with an emphasis on national boundaries even though the revision itself was an effort to transcend these boundaries. The results of this thesis show that the history within the revision was such an integral part of national identity that it was almost impossible to reach any understanding of a common Nordic history. Most motifs, such as the nation’s founding, liberation, golden age, and decline, within the individual national myths had very little common ground and they often contradicted each other. The debates in regards to historical events were also highly political. The historians involved in the revision process could not see past their own national context and were not able to approach the subject from a purely methodological or scientific stance. Pedagogical issues in the textbooks were almost completely ignored. In conclusion, the history textbook revision conducted by the Norden Associations should probably be seen as a defense of nationalistic hegemony in the understanding of history and cultural identity instead of as a challenge to that hegemony. In addition, the decline in impact of the textbook revision in the 1960s can be explained as a result of this nationalistic identity giving way to the prosperity of a new hegemony that was more liberal, Eurocentric, and global.
Relaterade länkar
Biologi
Åk 7–Vux Hållbar utveckling i förskolan
Fsk Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
