Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Med sin avhandling vill Jonas von Reybekiel Trostek bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning: – Då jag arbetade som gymnasielärare blev det uppenbart för mig att elever kan vara allt annat än likgiltiga. Detta har också påtalats i psykologisk forskning som exempelvis visar att elevers intresse för ett undervisningsstoff påverkar i vilken utsträckning de lär sig något. I den forskningen tänker man sig dock att sådana intressen föregår och förklarar lärandet. Jag har istället velat undersöka vilka normer som kommer till uttryck i själva lärprocessen i sig, säger Jonas von Reybekiel Trostek.

Fakta
Disputation

2014-11-26

Titel (sv)

Normativa aspekter av individers begreppsbildning. Hur gymnasieelever och studenter skapar och förhåller sig till idéer om genus och nation

Författare

Jonas von Reybekiel Trostek

Handledare

Ola Halldén, Max Scheja, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Opponent

Ulla Riis, professor emerita, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Jonas von Reybekiel Trostek

Abstract in English:

The cognitive models that research on conceptual change has generated have been the subject of criticism, suggesting that these reflect an unrealistic view of learning as an overly “cold” and isolated process. Accordingly, representatives of this criticism suggest that research on conceptual change should investigate to what extent the cold cognition relates to “warm” affective constructs. In the present thesis, the warmth is not considered as prior to conceptual change, but is inferred from the very process of conceptual change itself. The aim is to investigate and describe how this warmth – in terms of normativity – is expressed in conceptual change and how individuals, in these processes, emerge as subjects in their interchange with the environment. This is done by exploring what students do when they make meaning of gender and nation in interviews and exam papers. The results show that the students mainly relate to two different norm-systems, including six normative aspects of conceptual change. The first system includes the goal to challenge or emancipate, the means to problematize, and engagement in the interviews or exams. Furthermore, it includes critical theory as an ideal, social structures and power as values, and me as a social being and actions as part of a tradition as what to make meaning of. The second system includes the goal to preserve, the means to claim how it “is”, and engagement in the interviews or exams. Furthermore, it includes psychological/biological reductionism as an ideal, essences and a natural order as values, and me as an individual and actions as an outcome of intentions as what to make meaning of.

By understanding what the students do as interfering with these normative aspects, it becomes possible to understand them as negotiating norms that are brought to the fore. With this, “coldness” appears to be a misleading epithet of conceptual change.

Sidan publicerades 2014-11-14 14:40 av Hedda Lovén
Sidan uppdaterades 2015-02-16 14:34 av Hedda Lovén


Relaterat

Fokus på det talade och skrivna ordet på gymnasiet

Debatten om digitala verktyg i skolan handlar i hög utsträckning om teknik, medan frågor kring bedömning är ganska ovanliga. Dessa frågor behöver lyftas så att styrdokumenten och användningen av digitala verktyg kan anpassas till varandra, menar forskaren Anna-Lena Godhe.

”Lärarna låter sig inte vara fria självständiga pedagoger”

Istället för att peka ut problem hos elever med diagnosen adhd skulle lärarna på ett yrkesmässigt och självständigt sätt kunna börja formulera nya pedagogiska sätt att tillvarata resurser. Det säger forskaren Adriana Velasquez, som studerat interaktionen i en särskild undervisningsgrupp under ett år.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Lost in transition? A study of newly graduated teachers’ experiences during the initial period of employment

Det övergripande syftet med Daniel Hultells avhandling "Lost in transition? A study of newly graduated teachers' experiences during the" var att studera lärares övergång från utbildning in i arbetslivet med fokus på deras upplevelser av utbrändhet och arbetsengagemang.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

ICT and learning in teacher education: The social construction of pedagogical ICT discourse and design

Syftet med Carina Granbergs avhandling "ICT and learning in teacher education: The social construction of pedagogical IC" är att granska den process där IKT för lärande införs i lärarutbildningen.

Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus

I Kristina Anderssons avhandling "Lärare för förändring: att synliggöra och utmana föreställningar om naturvetenskap och genus" står lärares genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaplig verksamhet i fokus.

Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan

Syftet med Per Germundssons avhandling "Lärare, socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan" är att öka kunskapen om mötet mellan socialarbetare och lärare och barn i riskzonen.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

I avhandlingen "Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling" har Johanna Ringarp analyserat utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi

Qarin Frankers avhandling "Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi" undersöker litteracitet och visuella texter i den grundläggande svenskundervisningen för invandrare (sfi).

Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap

Anders Fredriksson vill mot bakgrund av de senaste årens omfattande skolreformer analysera hur den politiska styrningen av skolan påverkar lärares förhållningssätt i rollen som offentliga tjänstemän. "Marknaden och lärarna. Hur organiseringen av skolan påverkar lärares offentliga tjänstemannaskap" är titeln på hans avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Innehåll viktigare än skärmtid för små barn

Hur påverkas de yngsta barnen av att använda surfplattor och smarta telefoner? WHO avråder från att barn under två år överhuvudtaget ska använda skärmar. Andra forskare menar att i ett digitalt samhälle behöver barn börja klicka på digitala enheter så tidigt som möjligt. Vad de tittar på är viktigare än hur länge.

Evolution: as a religious professor of science education, we need to rethink how we teach it

It is not for educators to forcefully convert doubters into accepting evolution, but to build an inclusive classroom that respects religious students’ beliefs.

A strong finish to the school year

Smart ideas for keeping students engaged as summer arrives.

Alma Memisevic: De inkluderade – Samtidens oönskade barn

Drömmen om en skola där elever kommer till skolan för att lära sig och förverkliga sina framtidsdrömmar och ambitioner samt bidra till samhället utifrån sina egna intressen, behov, förmågor och förutsättningar, känns som ren utopi, skriver Alma Memisevic, specialpedagog, förskollärare och doktorand vid Linköpings universitet.

What’s the right age to quit maths?

Unlike in many other countries, young people in the US must take maths until they leave school. Now arts students in New York are staging a rebellion over it. So what is the right time to quit studying maths?