Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer

Birgit Anderssons avhandling handlar om hur yttre krav påverkar fritidspedagogernas arbete och yrkesidentitet. – Det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket, säger Birgit Andersson.

Fakta
Disputation

2013-03-01

Titel (sv)

Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer

Titel (eng)

New leisure-time pedagogues – in tension between tradition and new forms of governance

Författare

Birgit Andersson

Handledare

Lisbeth Lundahl, professor Umeå universitet. Signild Lemar, docent, Umeå universitet

Opponent

Lena Rubinstein Reich, Professor, Malmö högskola

Institution

Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Birgit Andersson här

Svenskt abstrakt:

Syftet med studien är att belysa och ge kunskap om hur fritidspedagogers yrkesidentitet kan förstås i skenet av förändrad styrning och nya arbetsuppgifter till följd därav. Mer specifikt inriktas studien på att förstå hur externa krav på redovisning av kvalitet och bedömning i fritidshem och skola påverkar fritidspedagogernas yrkesutövning och yrkesidentitet, samt hur fritidspedagogerna förhåller sig till dessa krav. Det empiriska materialet består av intervjuer med 23 fritidspedagoger, åtta skolledare, fältnoteringar och dokumentanalyser samt en enkätundersökning bland 105 fritidspedagoger. Analyserna görs med hjälp av professionsteoretiska perspektiv och begrepp såsom kunskapsbas, ansvarsområde och handlingsutrymme för att förstå vad som är centralt i fritidspedagogyrket och i vilken riktning yrkesutvecklingen går: mot en avprofessionalisering, en professionalisering eller en omformning av yrket. För analys av fritidspedagogers agerande och uttryckta relationer till andra yrkesgrupper samt deras upplevelse av sin position och funktion kompletteras de professionsteoretiska begreppen med begrepp från Bourdieus sociologiska teorier.

Resultaten indikerar dilemman som fritidspedagoger ställs inför och som kan relateras till långt gående decentralisering, introduktion av New Public Management, minskade resurser och starkare kopplingar mellan fritidshem och skola. Det blir svårt för fritidspedagogerna att leva upp till sina ambitioner att vidmakthålla sitt relationsinriktade arbetssätt och att balansera arbetet mellan skolan och fritidshemmet. Studien visar också att fritidspedagoger ständigt gör informella och dolda bedömningar. Denna form av bedömningar kan kopplas till fritidspedagogers kunskapsbas och traditionella yrkesidentitet och är något som de alltid gjort, men som tidigare inte skrivits fram som en del av deras arbete. Krav på dokumentation och redovisning av formella bedömningar har tillkommit och blivit en alltmer tidskrävande uppgift. Fritidspedagogerna är både ambivalenta och kritiska till dessa krav på transparens och redovisning. Samtidigt framkommer en klar önskan att tydliggöra verksamheten genom ökad dokumentation och kvalitetsredovisningar. Argumenten är då snarast baserade på professionella strävanden.

Fritidspedagogerna vill uppfattas professionella i en verksamhet som de vill ska tillmätas större vikt. Trots att fritidspedagogerna är utsatta för ökad kontroll och förväntas arbeta mer med bedömningar på olika sätt och att deras handlingsutrymme i fritidshemmet minskat kan man inte entydigt tala om en avprofessionalisering av yrket. Det handlar istället om olika kombinationer av avprofessionalisering, professionalisering och omformning av yrket där tyngdpunkten varierar mellan skolor och kommuner. Trots att fritidspedagogyrket kan förstås på flera sätt visar studies resultat också på hur en gemensam tradition och kunskapsbas framstår som central för de flesta av dem. Skillnaderna som framträtt kan främst relateras till den lokala styrningen och organisationen på den lokala skolan och hur personella och tidsmässiga resurser fördelas mellan skola och fritidshem samt hur stark fritidpedagogers kollektiva bas på skolan ter sig.

Sidan publicerades 2013-02-01 11:50 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-04-16 12:58 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Skolans ansvar slutar inte vid skolgårdsstaketet längre”

Genom en IKT-aktivitet på fritids kunde fritidspedagogerna Stina Hedlund och Linnea Malmsten skapa en möjlighet för barnen att samtala om och förstå den digitala världen bättre. Barns och ungdomars sociala kultur på internet är en stor del av deras liv – och det är viktigt att ge dem kunskap och verktyg om den, menar de.

Leken i fokus på fritids

Per Wetterblads utvecklingsartikel handlar om lekens betydelse för lärandet. "Fritids behöver lyfta sig och bli bättre på att föra fram de fritidspedagogiska lärprocesserna och lekens betydelse för lärandet", säger han.

”Ja bare skrivar som e låter”: En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms

I Anna Greggas Bäckströms avhandling ""Ja bare skrivar som e låter": En studie av en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker på dialekt med fokus på sms" studeras en grupp Närpesungdomars skriftpraktiker medfokus på sms såväl på standardsvenska som på dialekt.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår

Syftet med Ulrika Magnussons avhandling "Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår" är att beskriva och jämföra skriftspråksutvecklingen hos en­ och flerspråkiga elever i de övre tonåren.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school

Det främsta syftet med Birgitta Kimbers avhandling " Primary prevention of mental health problems among children and adolescents through social and emotional training in school" var att beskriva och utvärdera konsekvenser av SET programmet på psykiska hälsoresultat.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Karneval i klassrum – Kunskap på hjul

Birgitta Silfvers avhandling "Karneval i klassrum - Kunskap på hjul" handlar om elever i årskurs sju som prövar att i klassrummet arbeta med clowneri som form och uttrycksmedel.

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Syftet med Fredrik Hanssons avhandling "På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne" är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande

Syftet med Annica Otterborgs avhandling "Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande" är att undersöka och beskriva de kvalitativt skilda sätt med vilka gymnasieelever uppfattar entreprenöriellt lärande i projektarbeten.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Delat ledarskap är dubbel glädje

Trodde du att framgångsrika skolor kräver viljestarka ledare med förmågan att intuitivt läsa av sammanhanget och driva igenom sina egna visioner? I så fall är det dags att tänka om.

Ökad psykisk ohälsa bland förskollärare

Förutsättningarna för förskolan och förskollärares uppdrag är mycket problematiska, visar en forskningsrapport från Malmö universitet. Hög arbetsbelastning, brist på resurser, gränslöshet i uppdraget och utsträckt lojalitet är några av de dilemman forskarna pekar på. Bakgrund till studien är hög sjukfrånvaro och en ökad psykisk ohälsa hos förskollärare.

Hur viktiga är digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att belysa vikten av att ha tillgång till digitala verktyg i skolan för elever med funktionsnedsättning.

Teacher: Here’s how to make lessons fun

Korey Barkley, a middle-school Spanish teacher in Massachusetts, helps students love to learn by adopting strategies that make it fun. In this commentary, Barkley shares four approaches, including playing games, offering more choices and scheduling brain breaks.

Ungdomars hälsa halkar efter

Världens ungdomar är historiens hittills största generation. Tyvärr är deras hälsomässiga situation utmanande. I en studie i tidskriften the Lancet har man har undersökt utvecklingen i 195 länder under perioden 1990–2016. Resultaten visar på bland annat en ökning av övervikt och fetma, som nu drabbar en femtedel av världens ungdomar.