Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
Birgit Anderssons avhandling handlar om hur yttre krav påverkar fritidspedagogernas arbete och yrkesidentitet.
– Det finns en stark ambition att stärka det unika med yrket, säger Birgit Andersson.
Birgit Andersson
Lisbeth Lundahl, professor Umeå universitet. Signild Lemar, docent, Umeå universitet
Lena Rubinstein Reich, Professor, Malmö högskola
Umeå universitet
2013-03-01
Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
New leisure-time pedagogues – in tension between tradition and new forms of governance
Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap
Nya fritidspedagoger – i spänningsfältet mellan tradition och nya styrformer
Syftet med studien är att belysa och ge kunskap om hur fritidspedagogers yrkesidentitet kan förstås i skenet av förändrad styrning och nya arbetsuppgifter till följd därav. Mer specifikt inriktas studien på att förstå hur externa krav på redovisning av kvalitet och bedömning i fritidshem och skola påverkar fritidspedagogernas yrkesutövning och yrkesidentitet, samt hur fritidspedagogerna förhåller sig till dessa krav. Det empiriska materialet består av intervjuer med 23 fritidspedagoger, åtta skolledare, fältnoteringar och dokumentanalyser samt en enkätundersökning bland 105 fritidspedagoger. Analyserna görs med hjälp av professionsteoretiska perspektiv och begrepp såsom kunskapsbas, ansvarsområde och handlingsutrymme för att förstå vad som är centralt i fritidspedagogyrket och i vilken riktning yrkesutvecklingen går: mot en avprofessionalisering, en professionalisering eller en omformning av yrket. För analys av fritidspedagogers agerande och uttryckta relationer till andra yrkesgrupper samt deras upplevelse av sin position och funktion kompletteras de professionsteoretiska begreppen med begrepp från Bourdieus sociologiska teorier.
Resultaten indikerar dilemman som fritidspedagoger ställs inför och som kan relateras till långt gående decentralisering, introduktion av New Public Management, minskade resurser och starkare kopplingar mellan fritidshem och skola. Det blir svårt för fritidspedagogerna att leva upp till sina ambitioner att vidmakthålla sitt relationsinriktade arbetssätt och att balansera arbetet mellan skolan och fritidshemmet. Studien visar också att fritidspedagoger ständigt gör informella och dolda bedömningar. Denna form av bedömningar kan kopplas till fritidspedagogers kunskapsbas och traditionella yrkesidentitet och är något som de alltid gjort, men som tidigare inte skrivits fram som en del av deras arbete. Krav på dokumentation och redovisning av formella bedömningar har tillkommit och blivit en alltmer tidskrävande uppgift. Fritidspedagogerna är både ambivalenta och kritiska till dessa krav på transparens och redovisning. Samtidigt framkommer en klar önskan att tydliggöra verksamheten genom ökad dokumentation och kvalitetsredovisningar. Argumenten är då snarast baserade på professionella strävanden.
Fritidspedagogerna vill uppfattas professionella i en verksamhet som de vill ska tillmätas större vikt. Trots att fritidspedagogerna är utsatta för ökad kontroll och förväntas arbeta mer med bedömningar på olika sätt och att deras handlingsutrymme i fritidshemmet minskat kan man inte entydigt tala om en avprofessionalisering av yrket. Det handlar istället om olika kombinationer av avprofessionalisering, professionalisering och omformning av yrket där tyngdpunkten varierar mellan skolor och kommuner. Trots att fritidspedagogyrket kan förstås på flera sätt visar studies resultat också på hur en gemensam tradition och kunskapsbas framstår som central för de flesta av dem. Skillnaderna som framträtt kan främst relateras till den lokala styrningen och organisationen på den lokala skolan och hur personella och tidsmässiga resurser fördelas mellan skola och fritidshem samt hur stark fritidpedagogers kollektiva bas på skolan ter sig.
New leisure-time pedagogues – in tension between tradition and new forms of governance
The aim of this study is to increase the knowledge and understanding of how leisure-time pedagogues´ professional identity is changed as a consequence of altered governance and resulting new tasks. More specifically the study is oriented towards understanding how external demands for quality accounts, assessments and documentation in leisure-time centers and schools, affect leisure-time pedagogues´ practice of their profession and professional identity, and how the leisure-time pedagogues relate to these demands. The empirical data are generated through interviews with 23 leisure-time pedagogues, 8 school leaders, document analyses, and a survey among 105 leisure-time pedagogues.
The analysis draws on profession theories perspective and concepts like knowledge base, jurisdiction and discretion to understand what is central in the leisure-time pedagogues’ profession and in what direction the profession is developing: de-professionalization, professionalization or re-configuration. Bourdieu´s sociological theories with concepts of field, capital and habitus are also used for understanding of the leisure-time pedagogues´ positions, actions, and explicit relations to other professional groups. The results indicate dilemmas that the leisure-time pedagogues face related to far-going decentralisation, introduction of new public management, reduced resources, and closer links between leisure-time centres and schools. Working with traditional methods creates problems and it becomes hard to balance the work between leisure-time centre and school.
The thesis shows that leisure-time pedagogues constantly conduct independent individual assessments that are mainly hidden. This has not been pointed out before but is linked to the leisure-time pedagogues´ professional identity. Assessment as an accounting task has on the other hand been added in connection with the transfer to the educational sector and altered forms of governance. Leisure-time pedagogues are both ambivalent and critical to these demands for transparency and accountability. Even though the leisure-time pedagogues are subjected to increased control and expected to work more with assessments in different forms, and are forced to reduce their professional work in leisure-time centres, we cannot entirely talk about de-professionalization. Also features of professionalization and signs of reconfiguration of the profession are visible.
The thesis illustrates that the profession of leisure-time pedagogue is being reshaped and that the leisure-time pedagogues’ professional identity can be understood in different ways. The thesis also illustrates how a core of traditional knowledge base stands out as central for most of the professionals in the various professional identities that are found. The differences that are found are related to the local governance of schools’ organisation; to what extent the leisure-time pedagogues’ work is placed in the compulsory school day; and how strong the leisure-time pedagogues’ collective base is in the school unit
Relaterade länkar
Undervisa i artificiell intelligens
Gy–Vux 
Senaste magasinen
Läs mer
Skolporten nr 2/2024
Skolporten nr 1/2024
Skolporten nr 6/2023
Skolporten nr 5/2023
Skolporten nr 4/2023
Nyhetsbrev
