(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

På temat vatten har Teresa Elkin Postila utforskat vilka metoder det är möjligt att skapa ett engagemang där förskolebarnet är både kännare och kännande i centrala miljöfrågor.

Fakta
Disputation

2021-11-12

Titel (sv)

(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Titel (eng)

(In)finite water : A study of how preschool children as connoisseurs engage in social environmental issues

Författare

Teresa Elkin Postila

Handledare

Docent Anna Palmer, Stockholms universitet Linnea Bodén, Stockholms universitet

Opponent

Professor Cecilia Åsberg, Linköpings universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Teresa Elkin Postila

Svenskt abstrakt:

Syftet med den här avhandlingen i förskoledidaktik är att tillsammans med förskolebarn på olika sätt utforska aktören vatten för att därigenom undersöka former och metoder för engagemang och medverkan i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor. Mer specifikt är syftet att i ett praktiskt utforskande med förskolebarn och vatten – som aktör och mer-än-mänsklig samarbetspartner – undersöka hur eller med vilka metoder det är möjligt att producera ett engagemang, i vilket förskolebarnet är både kännare och kännande, i vår samtids centrala miljöfrågor. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter för detta projekt tas i posthumanistiska kunskapsskapande praktiker med Isabelle Stengers, Donna Haraway och Anna L. Tsing som främsta inspirationskällor. Det praktiska utforskandet med barn i åldrarna 3–5, med arbetsnamnet vattenprojektet, har genomförts som en posthumanistisk interventionsstudie där forskaren installerat sig i två förskolors befintliga pågående praktiker, för att under nio månader tillsammans med barn och vatten utforska lokala vatten- och miljöfrågor. Forskningsprocessen utgick från barnens situerade här-och-nu kunskaper och lokala frågor om vatten och miljöfrågor, samt mångdisciplinära resurser i form av såväl kunskaper som metoder från geovetenskap och förskoledidaktik. Datamaterial, i form av teckningar, anteckningar, digitala bilder och filmer har producerats av förskolebarn och forskare gemensamt, och analyserats med stöd av posthumanistisk teori och berättande som metod inspirerat av Stengers, Haraway och Tsing. I ett sådant berättande formas och rekonstrueras text, bild, film och teori till nya narrativ som identifierar och problematiserar relationer mellan olika aktörer på samma eller på olika skalor, från molekylär till global. Det är dessa nyskapade och nyskapande berättelser med barn som kännare och medproducenter av kunskap tillsammans med vatten och andra aktörer; exempelvis problemet torka och dess effekter för liv eller problemet avloppsvatten i dagens samhälle, som sammantagna utgör forskningens resultat. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa och tre forskningsartiklar. Den första artikeln behandlar hur vatten kom att produceras som metod i utforskandet av vilka miljöfrågor som var angelägna förskolebarnen. Den andra artikeln handlar om förskolebarns, forskares och vattenspecialisters samhandlande med den hydrosociala cykeln. Den tredje artikeln fokuserar miljöundervisning i förskolan och uppmärksammar förskolebarns och forskares engagemang i vattenrening, med start i förskolebarns situerade kunskap om förorenat vatten och deras frågor om hur vatten kan renas.

Sidan publicerades 2021-11-05 08:57 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-02-17 17:02 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education

Centrala teman i Kristian Koerselmans avhandling "Middle School Mediocrity; Quality and Inequality in Secondary Education" är parallellskolesystem, linjedelning och segregering i högstadier och gymnasier.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”