(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

På temat vatten har Teresa Elkin Postila utforskat vilka metoder det är möjligt att skapa ett engagemang där förskolebarnet är både kännare och kännande i centrala miljöfrågor.

Fakta
Disputation

2021-11-12

Titel (sv)

(O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Titel (eng)

(In)finite water : A study of how preschool children as connoisseurs engage in social environmental issues

Författare

Teresa Elkin Postila

Handledare

Docent Anna Palmer, Stockholms universitet Linnea Bodén, Stockholms universitet

Opponent

Professor Cecilia Åsberg, Linköpings universitet

Institution

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Svenskt abstrakt:

Syftet med den här avhandlingen i förskoledidaktik är att tillsammans med förskolebarn på olika sätt utforska aktören vatten för att därigenom undersöka former och metoder för engagemang och medverkan i samhälleliga och naturvetenskapliga miljöfrågor. Mer specifikt är syftet att i ett praktiskt utforskande med förskolebarn och vatten – som aktör och mer-än-mänsklig samarbetspartner – undersöka hur eller med vilka metoder det är möjligt att producera ett engagemang, i vilket förskolebarnet är både kännare och kännande, i vår samtids centrala miljöfrågor. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter för detta projekt tas i posthumanistiska kunskapsskapande praktiker med Isabelle Stengers, Donna Haraway och Anna L. Tsing som främsta inspirationskällor. Det praktiska utforskandet med barn i åldrarna 3–5, med arbetsnamnet vattenprojektet, har genomförts som en posthumanistisk interventionsstudie där forskaren installerat sig i två förskolors befintliga pågående praktiker, för att under nio månader tillsammans med barn och vatten utforska lokala vatten- och miljöfrågor. Forskningsprocessen utgick från barnens situerade här-och-nu kunskaper och lokala frågor om vatten och miljöfrågor, samt mångdisciplinära resurser i form av såväl kunskaper som metoder från geovetenskap och förskoledidaktik. Datamaterial, i form av teckningar, anteckningar, digitala bilder och filmer har producerats av förskolebarn och forskare gemensamt, och analyserats med stöd av posthumanistisk teori och berättande som metod inspirerat av Stengers, Haraway och Tsing. I ett sådant berättande formas och rekonstrueras text, bild, film och teori till nya narrativ som identifierar och problematiserar relationer mellan olika aktörer på samma eller på olika skalor, från molekylär till global. Det är dessa nyskapade och nyskapande berättelser med barn som kännare och medproducenter av kunskap tillsammans med vatten och andra aktörer; exempelvis problemet torka och dess effekter för liv eller problemet avloppsvatten i dagens samhälle, som sammantagna utgör forskningens resultat. Denna sammanläggningsavhandling består av en kappa och tre forskningsartiklar. Den första artikeln behandlar hur vatten kom att produceras som metod i utforskandet av vilka miljöfrågor som var angelägna förskolebarnen. Den andra artikeln handlar om förskolebarns, forskares och vattenspecialisters samhandlande med den hydrosociala cykeln. Den tredje artikeln fokuserar miljöundervisning i förskolan och uppmärksammar förskolebarns och forskares engagemang i vattenrening, med start i förskolebarns situerade kunskap om förorenat vatten och deras frågor om hur vatten kan renas.

Sidan publicerades 2021-11-05 08:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Specialpedagogik i förskolan

Välkommen till en konferens för dig som möter barn i behov av särskilt stöd i förskolan! Föreläsningarna berör aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter. Tidigare fullbokad, men nu kan vi erbjuda fler platser på plats i Stockholm. Det finns också möjlighet att boka webbversionen.

Rektor i förskolan

Ta del av föreläsningar om bland annat förskolans uppdrag enligt skollag och läroplan, att driva utvecklingsprocesser tillsammans med medarbetare och hjärnsmart ledarskap. Välj om du vill delta på plats i Stockholm den 7-8 februari 2022 eller digitalt!

Förskolebarn både reproducerar och utmanar heteronormativitet

Förskolebarn, även de allra yngsta, är med och både reproducerar och utmanar normativa föreställningar om kärlek. Det konstaterar Lena Sotevik som undersökt heteronormativitet i förskolan.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Students’ experiences and perceptions of good teaching practice

Kyriaki Doumas avhandling "Students' experiences and perceptions of good teaching practice" handlar om elevers erfarenheter och uppfattningar av god undervisningspraktik i litteratur och fysik under ett läsår på gymnasiet i Grekland.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Musikalisk lärandemiljö – planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem

Syftet med Johanna Stills avhandling "Musikalisk lärandemiljö - planerade musikaktiviteter med småbarn i daghem" är att undersöka planerade musikaktiviteter i den musikaliska lärandemiljön på sju småbarnsavdelningar i daghem utgående från fyra olika aspekter: barnvisornas texter, barnvisornas melodier, musikens grundelement och instrumentanvändning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Student book talks help motivate readers

Two-minute book talks in classrooms can build on the excitement of many students reading the same book and can encourage a love of reading, according to authors Lynne Dorfman and Brenda Krupp.

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska/ekonomiska, sociala och etiska aspekter.

Tidiga insatser i förskolan – en viktig skyddsfaktor mot psykisk ohälsa

Förskolan når de allra flesta barn och där finns därför goda möjligheter att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Men vad vet vi om de faktorer som påverkar de små barnens psykiska mående? Vad kan forskningen lära oss om hur förskolan kan arbeta för att nå framgång i sitt hälsofrämjande arbete?

Making PE more enjoyable for students with physical disabilities

For many of these students, physical education activities can be difficult. Personalized stories that cast them as their favorite hero may motivate them to persevere.

Flera program kan förebygga psykisk ohälsa hos barn

Det finns visst vetenskapligt stöd för att flera föräldraskapsprogram samt skolprogram kan förebygga psykisk ohälsa hos barn.