Obstacles to collaboration in addressing the needs of children and adolescents

Catharina Marie Widmark har undersökt vad som gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur samverkan kan göras framgångsrik.

Fakta
Disputation

2015-09-25

Titel (eng)

Obstacles to Collaboration in Addressing the Needs of Children and Adolescents

Författare

Catharina Marie Widmark

Handledare

Dr. PhD David Bergman, Karolinska Institutet

Opponent

Professor Berth Danermark, Örebro Universitet

Institution

Institutionen för lärande, informatik, management och etik

Lärosäte

Karolinska Institutet

Länkar
Läs avhandlingen här
Läs Skolportens intervju med Catharina Widmark

Abstract in English:

Children and adolescents with complex psychosocial needs calls for collaboration between professionals, due to their own problems and due to problems related to the adults and peers in their environment. Since cares about children and youth in the welfare sector are largely organized through specialization the complex needs can only be met through efforts from several welfare organizations, and thus simultaneously. This makes collaboration inevitable and requires that the professionals can work together in a flexible and straightforward manner for the benefit of those seeking help.

The aim of the thesis was to gain a deeper understanding of what affects collaboration between professionals from different organizations and what is required to facilitate the process between them.

Professionals from schools, municipality and health care were interviewed in focus groups about various aspects of collaboration. Parents were interviewed through in-depth interviews. Study 1 was conducted in an administrative district of Stockholm, and examined the perceptions professionals had about barriers to collaboration. Unclear division of responsibilities between the organizations, lack of trust between the professionals and ambiguities in the professional meeting acted as obstacles. Study 2 examined parents’ perceptions of collaboration between professionals from different organizations. The results showed parents needs for confidence in individual professionals and structure in collaboration between them. Study 3 was undertaken in the administrative district of Stockholm and in a municipality close to Stockholm and examined professionals’ conceptions (social representations) of each other in collaboration. These were marked by restrictions and the professionals perceived each other as setting boundaries, inaccessible and closed and they had beliefs about negative attitudes from the other parties. Study 4 was performed in the municipality close to Stockholm and examined the extent to which organizational affiliation influenced the professionals’ views (professional representations) on children’s and adolescents need for psycho-social support. The results showed different approaches in the perception of children´s and adolescent’s needs, of which CAMHS (BUP) represented an individual approach focused on psychological understanding, social services represented a contextual approach focused on social environment and schools, which represented a pedagogical approach focused on learning.

The results of the thesis indicate that professionals’ knowledge of each other and trust between them are of importance for smooth functioning of collaboration. The thesis contributes with new knowledge about collaboration by highlighting the need for such knowledge, providing professionals both insights and deeper understanding of each other’s views on children’s and adolescents needs and how the organizational conditions affect them in collaboration. A practical implication of this is that professionals are given the opportunity to meet and share knowledge with each other to jointly and more deeply reflect on what is 61 perceived as problematic in collaboration. In this respect, dialogue groups or backstage groups are appropriate methods.

The thesis also shows the need for coordination between professionals in order to ease the burden for those who seek their help. By nominating a coordinator for families they jointly are involved in, will joint meetings between professionals and between them and the family be planned. A higher preparedness to handle the contact with families with complex needs in the form of joint meetings (network meetings) would create a holding environment around children and their families. In 2010 mandatory rules were instituted for social services and health care to implement the so-called ”coordinated individual plan” (SIP) for children and adolescents with complex needs. A prerequisite for such meetings to be effective and successful, however, is that the professionals have knowledge and understanding of each other’s work and approach.

Sidan publicerades 2015-09-15 15:39 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-21 09:48 av Susanne Sawander


Relaterat

Mål i statliga skolprojekt nås sällan

Skolprojekt initierade av staten uppnår sällan sitt mål – att utveckla skolan, visar Åsa Löfqvist i sin avhandling. Hon konstaterar att personalens arbetsschema och nya statliga föreskrifter ofta hindrar långsiktiga förändringar. "Personalen har helt enkelt inte möjlighet att engagera sig i flera uppdrag samtidigt."

Individen får företräde framför styrdokumenten

Den fortgående individualiseringen i undervisningen möjliggörs genom maktstrukturer uppkomna ur förhandlingar om definitioner. Det hävdar Fredrik Sjögren i avhandlingen Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood

I avhandlingen "Asperger Syndrome: Social functioning in relation to behavioural and cognitive traits from infancy to young adulthood" har Petra Dewrang undersökt hur personer mellan 14 och 24 år med Aspergers syndrom uppfattar sig själva i relation till diagnosen.

Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?

Syftet med Daniel Berghs avhandling "Social Relations and Health: How do the associations vary across contexts and subgroups of individuals?" är att studera sambandet mellan sociala relationer och hälsa i olika sociala sfärer.

Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan

I Ingalill Stefanssons avhandling "Världens opålitlighet: Begreppsanalys av livsförståelsearbete i särskolan" presenteras en studie om livsförståelsearbete i särskolan.

An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of congruence in the behavior of leaders and followers

Johan Bertletts avhandling "An employeeship model and its relation to psychological climate: A study of cong" behandlar organisatoriska aspekter som organisationsklimat, psykologiskt klimat samt medarbetarskap utifrån ledarskapsbeteende, arbetskamratsbeteende och interaktivt ledare-följarebeteende.

Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass

Pia Nygård-Larssons avhandling "Biologiämnets texter : Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass" berör text, språk och lärande i biologiämnet.

Understanding as experiencing a pattern

Förståelse är ett komplext begrepp. Det används dagligdags utan en motsvarande strikt vetenskaplig definition. Paulina Lindströms avhandling "Understanding as experiencing a pattern" strävar efter att fånga olika aspekter av detta begrepp.

As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education

Syftet med Tova Stenlunds avhandling "As valid as it can be?: The assessment of prior learning in higher education" är främst att undersöka validiteten i bedömning av reell kompetens inom högre utbildning.

Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet

Auli Arvola-Orlanders avhandling "Med kroppen som insats. Diskursiva spänningsfält i biologiundervisningen på högstadiet" är en studie av undervisning om människokroppen.

Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling

I avhandlingen "Professionens problematik. Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling" har Johanna Ringarp analyserat utvecklingen inom välfärdsstaten, med särskilt inriktning på utbildningssektorn, och hur förändringarna av styrsystemen påverkade lärarprofessionens handlingsutrymme.

Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers’ Perceptions and Teaching Practices.

I avhandlingen "Integrating Environmental Education in Primary School Education in Tanzania: Teachers' Perceptions and Teaching Practices." har Lydia Kimaryo fokuserat på hur lärare inom den grundläggande utbildningen (årskurs 1-6) i Tanzania uppfattar miljöfostran samt på hur miljöfostran integreras i undervisningen och hur lärarna genomför undervisningen i praktiken.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer