Om gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling. Meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande

När gymnasieelever diskuterar hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet gör de två saker samtidigt. Dels skapar de ytterligare förståelse om den specifika fråga de diskuterar. Dels arbetar de med att framställa sig själva och den värld de lever i på ett acceptabelt sätt. Det senare påverkar meningsskapandet kring den fråga eleverna diskuterar, visar Katarina Ottander i sin avhandling vid Umeå universitet.

Fakta
Disputation

2015-09-18

Titel (sv)

Om gymnasieelevers diskussioner utifrån hållbar utveckling. Meningsskapande, naturkunskapande, demokratiskapande

Författare

Katarina Ottander

Handledare

Eva Silfver, docent. Anders Berg, doktor. Shirley Simon, professor

Opponent

Leif Östman, professor Uppsala universitet

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs avhandlingen här (pdf)
Läs pressmeddelande här
Läs Skolportens intervju med Katarina Ottander

Abstract in English:

In this thesis the focus is on upper secondary school students’ meaning-making in sustainability in science civic education. The aim is to study how meaning is created, if/how natural science is used and how democratic participation is constructed in students’ group discussions. The thesis also aims to create an awareness of the role science has in both the creation of meaning and the construction of democratic participation. The study is based on audio-recorded group discussions arising from two different sustainability tasks. Discursive psychology is used as an analytical framework, through the concepts of interpretative repertoires, ideological dilemmas and subject positions.

The students use different interpretative repertoires that draw on different conceptions of the “world” (discourses) in their meaning-making. These different conceptions create ideological dilemmas that recur several times during the discussions and are therefore negotiated in different ways. The students then use strategies where these dilemmas are solved in a relatively simple manner. They construct the sustainability issue they discuss so that their ways to live and act/not act are portrayed as acceptable in the current situation. The students use their knowledge in and about science in their meaning-making. Science is used to make the ”world” more understandable and raise questions; to evaluate, decide and act; to give authority to arguments; and to solve societal problems. The students’ science-making process contains various kinds of use of scientific knowledge, for example, clarify the conditions, identify consequences, scrutinize information, compare, assess, evaluate and use scientific methods. The discussions increase the students’ experience of using scientific knowledge and which functions scientific knowledge can have. The students construct democratic participation in various ways: trust in science and technology are expressed and awareness of what is considered as actions that are “good” for the environment; different perspectives are expressed and ideological dilemmas discussed; students use their scientific knowledge in socioscientific reasoning to create a deeper understanding of the issues discussed; scientific knowledge is also used for evaluating actions in relation to sustainability issues. However, the students see themselves having a major responsibility to act “good”, but without power to influence the development of society as a whole. The students have two projects going on during their discussions: to discuss and learn about the sustainability issue and make their own existence acceptable.

Sidan publicerades 2015-09-18 14:08 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2015-10-07 13:47 av Susanne Sawander


Relaterat

Känslor har stor betydelse för lärande om miljö

Annika Manni har studerat mellanstadieelevers förståelse, erfarenheter och känslor kring lärande för hållbar utveckling. Hennes resultat visar att elevers lärande i miljöfrågor bygger på en sammanvävning av känslor, värderingar och förståelse.

Olika fokus i undervisning om hållbar utveckling

Hållbar utveckling ska genomsyra all undervisning. Men när fokus ligger på mätbara mål finns en risk att politiska och etiska värderingar kring hållbarhetsfrågor hamnar i skymundan, visar Helen Hasslöf i sin forskning.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Social and cognitive biases in large group decision settings

Det övergripande syftet med Emma Bäcks avhandling "Social and cognitive biases in large group decision settings" är att bidra till förståelse kring hur individer reagerar när beslut fattas i stora grupper.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.