Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Författare

Andreas Mårdh

Handledare

Professor Joha Öhman, Örebro universitet Professor Björn Horgby, Örebro universitet Docent Henric Bagerius, Örebro universitet

Opponent

Docent Henrik Åström Elmersjö, Umeå universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Today, history education is often a contested issue over which political frontiers are drawn between adversaries advocating fundamentally different visions of what constitutes a desirable curriculum and, by extension, a desirable society. At present, this dimension is in need of increased attention, considering that populist rhetoric has gained a foothold in mainstream politics and that history, as a school subject, continues to serve the purpose of constituting “the people”, often in national and ethnic terms. Against this background, the aim of this thesis is to comprehensively grasp the political dimension of history education by conducting methodological, empirical and theoretical investigations.

The thesis draws on the pragmatist philosophy of democratic education as well as on post-structuralist theories of history, antagonism and populism. Methodologically, the thesis make use of the logics of critical explanation framework (LCE) to empirically explore how history classroom practices as well as contemporary right-wing populist discourse operate.

The results show that the LCE methodology constitutes a viable analytical vocabulary for generating knowledge of the political dimension of history education. Furthermore, the thesis offers empirical knowledge about how and why practices of history education are interchangeably politicised and rendered stable by teachers, students and members of the public. Theoretically, populism, as a discursive logic, is criticised and then reconceptualised into an educative mode by which history teaching practices can be enacted. Collectively, the results provide a comprehensive understanding of the political dimension of history education.

Sidan publicerades 2019-09-30 15:29 av Susanne Sawander


Relaterat

Företagsekonomi i gymnasiet, 23 oktober i Stockholm

Nu fokuserar vi under en heldag på ämnet företagsekonomi på gymnasiet! Ta del av föreläsningar om etik och jämställdhetsfrågor ur ett företagsekonomiskt perspektiv, att undervisa med hjälp av visuella illustrationer för att förklara svåra begrepp och teorier, företagens roll i samhället, betyg och bedömning samt avslutningsvis ställs frågan - kan ekonomiutbildning bidra till de globala hållbarhetsmålen?

Vardagsvåld, mobbning och mobbningsförebyggande arbete i svensk skolkontext

Det pedagogiska bidraget i Paula Larssons är en förståelse för att mobbning är vardagsvåld vilket innebär en helt annan dignitet för skolans demokratiska uppdrag.

Algebrasvårigheter ur elev- och lärarperspektiv: Om hinder i lärandesituationer och utmaningar i undervisningssituationer

Birgit Gustafsson vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för algebrasvårigheter sett ur elevperspektiv och lärarperspektiv.

Vad händer i lärares kollegiala samtalspraktik? En studie av mötet mellan en nationell kompetensutvecklingsinsats och en lokal fortbildningspraktik

Veronica Sülau har undersökt de samband som råder mellan en statlig kompetensutvecklingsinsats och den lokala fortbildningspraktiken för lärare.

I skrivandets spår: elever skriver i SO

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik

Det finns ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik. Det konstaterar Ingmar Karlsson som forskat om elever med matematiksvårigheter.

Textsamtalens möjligheter och begränsningar i språkligt heterogena fysikklassrum

Jenny Uddling vill med sin avhandling bidra med kunskaper om lärares didaktiska val i samband med textsamtal i språkligt heterogena fysikklassrum, där flera elever är andraspråkselever.

Omöjligt uppdrag. Om rättslig styrning och normkollisioner i skolans kompensatoriska uppdrag

Hur har kollektivistiska och individualistiska värden manifesterats i den rättsliga styrningen av skolans kompensatoriska uppdrag? Det är en av frågorna som David Ryffé undersöker i sin avhandling.

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Lära historia genom källor: Undervisning och lärande av historisk källtolkning i grundskolan och gymnasieskolan

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Skriva historia. Literacyförväntningar och elevtexter i historieämnet på mellan- och högstadiet

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Livslang læring och livslang vejledning – en kompetencediskurs : dannelse og kompetence som sprog og policy i Norge, Sverige og Danmark

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Folkbildning i global (o)rättvisa: Makt och motstånd i folkhögskolans internationalisering och transnationella kurser

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Den goda skolan: i lagens namn eller en trygghetens famn? Diskurser om skolproblem i lokal media och bland skolverksamma

Elin Stark har i sin avhandling identifierat och analyserat diskurser om ”den goda skolan” i lokal media och bland skolverksamma.

När förskolan möter neurovetenskap: Kunskapsteoretiska möten i teori och i praktik

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Det flerspråkiga NO-klassrummet : en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

”Rektorer tror på sig själva – för mycket”

Svensk skola sätter inte bara överbetyg på sina elever. Även rektorer har för höga tankar om sig själva, säger Mats Alvesson, professor och organisationsforskare vid Lunds universitet.

Prisas för forskning som mäter språkinlärning i hjärnan

Varför har vissa barn svårare att lära sig läsa och skriva? Det vill forskaren Johan Mårtensson vid Lunds universitet ta reda på med hjälp av den senaste magnetröntgentekniken. Nu prisas hans gränsöverskridande forskning, som kombinerar språkvetenskap, kunskap om hjärnans förändrade strukturer och klassrumspedagogik, av LMK-stiftelsen.

”Uppdraget måste förändras i grunden”

Det var betydligt lättare att vara skolledare före 90-talskrisen. Sedan dess har både resurserna krympt och kraven höjts. ”Nu måste förutsättningarna för uppdraget förändras i grunden”, säger forskaren Annika Härenstam som studerat ämnet i decennier.

Kollegialt lärande om lek i förskolan

Arbetet med ”Stödmaterial förskola” ledde inte bara till att leken fick mer utrymme på förskolan Örtagården i Botkyrka. Pedagogerna insåg också hur viktiga de är för barnen och att de inte är utbytbara.