Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Författare

Andreas Mårdh

Handledare

Professor Joha Öhman, Örebro universitet Professor Björn Horgby, Örebro universitet Docent Henric Bagerius, Örebro universitet

Opponent

Docent Henrik Åström Elmersjö, Umeå universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Andreas Mårdh

Abstract in English:

Today, history education is often a contested issue over which political frontiers are drawn between adversaries advocating fundamentally different visions of what constitutes a desirable curriculum and, by extension, a desirable society. At present, this dimension is in need of increased attention, considering that populist rhetoric has gained a foothold in mainstream politics and that history, as a school subject, continues to serve the purpose of constituting “the people”, often in national and ethnic terms. Against this background, the aim of this thesis is to comprehensively grasp the political dimension of history education by conducting methodological, empirical and theoretical investigations.

The thesis draws on the pragmatist philosophy of democratic education as well as on post-structuralist theories of history, antagonism and populism. Methodologically, the thesis make use of the logics of critical explanation framework (LCE) to empirically explore how history classroom practices as well as contemporary right-wing populist discourse operate.

The results show that the LCE methodology constitutes a viable analytical vocabulary for generating knowledge of the political dimension of history education. Furthermore, the thesis offers empirical knowledge about how and why practices of history education are interchangeably politicised and rendered stable by teachers, students and members of the public. Theoretically, populism, as a discursive logic, is criticised and then reconceptualised into an educative mode by which history teaching practices can be enacted. Collectively, the results provide a comprehensive understanding of the political dimension of history education.

Sidan publicerades 2019-09-30 15:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-13 13:18 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

After Covid, will digital learning be the new normal?

Schools have embraced apps and remote classes in the past year. Some see benefits in virtual learning but others fear the impact on disadvantaged children and privatisation by stealth.

Tuff barndom ökar risken för sämre livsvillkor

En svår uppväxt leder ofta till sämre förutsättningar och sämre hälsa som vuxen. Det visar en ny undersökning gjord av forskare vid Uppsala universitet.

Snabba råd vid undervisning på distans

Vad bör en skolhuvudman, rektor eller lärare tänka på när undervisningen ska ges på distans till elever med funktionsnedsättning? Eva Rännar, rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten, ger några råd.