2019-09-30 15:29  127 Dela:

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Fakta
Disputation

2019-10-11

Titel (sv)

Om historieämnets politiska dimension: diskursiva logiker i didaktisk praktik

Författare

Andreas Mårdh

Handledare

Professor Joha Öhman, Örebro universitet Professor Björn Horgby, Örebro universitet Docent Henric Bagerius, Örebro universitet

Opponent

Docent Henrik Åström Elmersjö, Umeå universitet

Institution

Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Lärosäte

Örebro universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Andreas Mårdh

Abstract in English:

Today, history education is often a contested issue over which political frontiers are drawn between adversaries advocating fundamentally different visions of what constitutes a desirable curriculum and, by extension, a desirable society. At present, this dimension is in need of increased attention, considering that populist rhetoric has gained a foothold in mainstream politics and that history, as a school subject, continues to serve the purpose of constituting “the people”, often in national and ethnic terms. Against this background, the aim of this thesis is to comprehensively grasp the political dimension of history education by conducting methodological, empirical and theoretical investigations.

The thesis draws on the pragmatist philosophy of democratic education as well as on post-structuralist theories of history, antagonism and populism. Methodologically, the thesis make use of the logics of critical explanation framework (LCE) to empirically explore how history classroom practices as well as contemporary right-wing populist discourse operate.

The results show that the LCE methodology constitutes a viable analytical vocabulary for generating knowledge of the political dimension of history education. Furthermore, the thesis offers empirical knowledge about how and why practices of history education are interchangeably politicised and rendered stable by teachers, students and members of the public. Theoretically, populism, as a discursive logic, is criticised and then reconceptualised into an educative mode by which history teaching practices can be enacted. Collectively, the results provide a comprehensive understanding of the political dimension of history education.

Sidan publicerades 2019-09-30 15:29 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-12-13 13:18 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.