Dela:

Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie.

Fakta
Disputation

2009-04-17

Titel (sv)

Om teori och praktik i lärarutbildning. En etnografisk och diskursanalytisk studie.

Titel (eng)

About Theory and Practice in Teacher Education. An Ethnographic and Discourse Analytical Study

Författare

Anita Eriksson

Handledare

Professor Dennis Beach och bihandledare Lektor Birgitta Davidsson, Högskolan i Borås

Opponent

Professor emeritus Daniel Kallós

Institution

Institutionen för pedagogik och didaktik

Lärosäte

GU – Göteborgs universitet

Länkar
Läs avhandlingen i fulltext här (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Anita Eriksson
Läs mer om disputationen

Svenskt abstrakt:

Denna avhandlingsstudie tar sin utgångspunkt i den teori- och praktikproblematik som fokuseras i 2001 års svenska lärarutbildningsreform. I reformen görs en tydlig markering av att lärarutbildning i ökad utsträckning ska forskningsanknytas och yrkesförankras, detta ska ske genom en ökad växelverkan mellan teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet. Studiens övergripande syfte är att studera hur teori och praktik framträder i olika typer av gruppsamtal i lärarutbildning. Syftet innebär vidare att analysera samtalens innehåll i relation till policytexter, och utbildningens innehåll och upplägg, samt att försöka förstå hur blivande lärare med stöd i samtal konstruerar kunskap om läraryrket och den pedagogiska yrkesverksamheten. De frågor studien söker besvara är relaterade till hur idén om att teori och praktik ska föras närmare varandra kommer till uttryck i policydokument och undervisning samt i studenters kunskapssökande.

Studien vilar på en policyetnografisk ansats kombinerad med kritisk diskursanalys. Dataproduktionen grundas på samtalsobservationer, intervjuer, fältsamtal, policytexter och texter om högre utbildning. Fältstudien har genomförts i ett svenskt lärarutbildningsprogram för lärare med inriktning mot förskola och skolans tidigare år.

Analysen av begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt teori och praktik i nationella och lokala policydokument visar att dessa begrepp skrivs fram på ett dualistiskt sätt och som situerade i utbildningens högskole- respektive verksamhetsförlagda studier. Beprövad erfarenhet är det begrepp som framstår som mest problematiskt då det inte preciseras i policytexterna och i texter om högre utbildning definieras begreppet på en mängd olika sätt. Av samtalsobservationer framgår att lärarutbildare använder sig av två undervisningsstrategier, uppgifter och konkretiseringar, för att skapa möjligheter för de studerande att koppla samman teori och praktik och att konstruera yrkeskunskap. I samtal studenter emellan har dock den examinationskravsdimension som ligger inbäddad i olika uppgifter ofta överordnats uppgiftens fokus på yrkesrelaterat innehåll och därmed också till viss del lärarutbildares intentioner med densamma. De studiegruppssamtal som förekommer i utbildningen har studenter lyft fram som värdefulla utbildningsinslag som bidragit med bland annat erfarenhet, ett mera mångfacetterat perspektiv, en djupare förståelse, och tid för reflektion. I dessa samtal söker, delar, jämför, yrkesförankrar, forskningsanknyter och granskar studenter utbildningsinnehåll. När det gäller villkor för sammankoppling av teoretisk kunskap och praktisk erfarenhet pekar studenter på betydelsen av att ha eller att ha tillgång till direkt och indirekt erfarenhet. Erfarenhet lyfts fram som en förutsättning för att kunna yrkesförankra litteratur- och föreläsningsinnehåll medan avsaknad av erfarenhet eller konkreta synliggöranden inneburit svårigheter för studenter att översätta ett abstrakt teoretiskt innehåll till ett konkret arbets- och förhållningssätt. Då vfu- respektive hfu-lärarutbildares intentioner med och föreställningar om lärarutbildning och läraryrke skiljer sig åt lyfts detta fram som en faktor som kan begränsa studentens möjlighet att konstruera yrkeskunskap.

Sidan publicerades 2009-04-01 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-29 10:23 av


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Forskningsutblick: Upplevd stress hos barn och unga med adhd

Att vuxna med adhd ofta upplever höga stressnivåer har tidigare påvisats i forskning. Men hur upplever barn och ungdomar med adhd stress? I ett antal artiklar skrivna av forskare från Uppsala universitet har barnens perspektiv lyfts, och det framkommer att barn och ungdomar med adhd upplever stress i högre grad än jämnåriga barn utan adhd.