Dela:

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Fakta
Disputation

2010-06-04

Titel (eng)

On the Road to a Software Profession: Students Experiences of Concepts and Thresholds

Författare

Jonas Boustedt

Handledare

Professor Michael Thuné, universitetslektor Roy Nilsson

Opponent

Professor Erkki Sutinen

Institution

Institutionen för informationsteknologi

Lärosäte

UU – Uppsala universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs Skolportens intervju med Jonas Boustedt

Svenskt abstrakt:

På väg mot en profession som utvecklare av mjukvara

Tidigare studier har visat att det är vanligt att universitetsstudenter har problem med att lära sig ämnet datavetenskap. Framförallt har forskningen intresserat sig för studenters svårigheter med att lära sig programmering vilket är ett ämnesområde som förutsätter god förståelse av en mängd begrepp samt praktiska färdigheter. Det har bland annat visat sig att studenter har problem med att skriva, läsa, korrigera och designa programkod. Framförallt har studierna intresserat sig för studenters förmågor och problem under den tidigare delen av sin utbildning.De flesta som studerar på utbildningsprogram med datavetenskap som huvudämne är inriktade mot att arbeta professionellt med programvara när de är färdiga med sin utbildning. Forskning på akademiskt utbildade professionella programmerare har påvisat att de som nyanställda hade kunskapsluckor som de var tvungna att komplettera på egen hand. Det är alltså viktigt att undersöka hur de studenter som studerar dataämnen kan förberedas bättre inför sin framtida profession, för att underlätta övergången till yrkeslivet.För att öka förståelsen om lärande i datavetenskap och hur man bättre kan förbereda studenter för de krav som ställs i det professionella yrkeslivet, har två olika ansatser använts för att studera studenters relation till olika datavetenskapliga begrepp.I det första temat har en internationellt sammansatt forskargrupp undersökt vilka begrepp och företeelser inom datavetenskap som studenter uppfattar som särskilt utmärkande. Som teoretisk inramning använde gruppen en relativt oprövad teori om lärande och undervisning som framför en hypotes om förekomsten av så kallade tröskelbegrepp inom olika discipliner. Dessa karakteriseras av att de kan upplevas som problematiska, transformerande, oåterkalleliga, integrerande för den som ska lära sig och ibland markerar de ut ämnets gränser gentemot andra discipliner. Med denna definition som verktyg söktes empiriska belägg för existensen av sådana begrepp inom ämnet datavetenskap. Huvudsakligen har kvalitativa metoder använts och data samlades in genom enkäter, informella och semistrukturerade intervjuer, begreppsdiagram, samt skrivna berättelser om studenters erfarenheter av lärande inom datavetenskap.Det andra temat knyter nära an till studierna om tröskelbegrepp, men här har istället ett fenomenografiskt angreppssätt använts för att försöka förstå variationen i hur studenter uppfattar begrepp och andra företeelser. Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som vill förstå på vilka kvalitativt skilda sätt ett fenomen beskrivs av en grupp av individer, och syftet är bland annat att kunna använda resultaten i undervisningssammanhang. Till skillnad från det första temat har den här forskningen inriktat sig på att undersöka på vilka olika sätt som studenter ser på olika yrkesmässigt relaterade fenomen för att bilda en uppfattning om hur förberedda studenterna är för yrkeslivets krav. De begrepp som valdes ut relaterar till utveckling och underhåll av programvara, mjukvarusystem, objektorientering, klassdiagram, samt Java-interface. Flera av dessa begrepp tillhör de områden där den tidigare forskningen hade påvisat kunskapsluckor hos nyanställda programmerare. För att samla in data om studenters olika uppfattningar har framförallt semistrukturerade forskningsintervjuer använts. I en av studierna utvecklades denna datainsamlingsmetod genom att använda ett rollspel som skulle påminna deltagarna om en professionell situation. Genom att spela rollen av en nyanställd programmerare fick informanterna i uppdrag att lösa ett problem som innebar att de skulle vidareutveckla en omfattande programvara.Genom att använda idén om tröskelbegrepp har studierna lyckats påvisa att det finns begrepp inom datavetenskap som ur studenters perspektiv är särskilt problematiska och betydelsefulla. Efter flera olika analyser av vad studenter själva berättar har ett antal sådana begrepp kunnat identifieras. Objektorientering och objektorienterad programmering var ofta återkommande begrepp. I en av undersökningarna studerades i vilken mån studenter kunde identifiera och integrera de underbegrepp som ingår i dessa övergripande områden det visade sig att en helhetsförståelse saknades. Ur data från studenter i slutet av utbildningen kunde det däremot påvisas att många av studenterna faktiskt förändras mot att börja tänka och agera mer som datavetare. Ett sätt att använda resultaten är att ta mer hänsyn till vilka begrepp som är särskilt viktiga ur studentens perspektiv. Exempelvis kan resultaten användas till att formulera lärandemål och i samband med att lärarresurser och undervisningstid ska fördelas.De fenomenografiska resultaten visar att studenterna erfor de fenomen som diskuterades i intervjuerna på ett antal kvalitativt distinkta sätt. Bland de kollektiva uppfattningar som framkom framträdde en variation, från ytliga synsätt som ofta hade en konkret karaktär, till mer avancerade förståelser som avspeglar både ett djup och ett helhetsperspektiv vilket även inbegriper yrkesmässiga aspekter. Resultaten kan användas av lärare som vill förstå hur det stoff som de lär ut kan uppfattas av sina studenter vilket leder till en kritisk reflektion över det egna sättet att se. De här insikterna kan också utnyttjas av lärare som vill hjälpa sina studenter att nå de djupare förståelsenivåerna. Jag har visat exempel på hur man kan åstadkomma detta genom att använda variationsteori, som genom att variera olika aspekter av ett fenomen hjälper den lärande att varsebli detta på nya, mer avancerade sätt. I det sammanhanget är det viktigt att överväga de professionella aspekterna av begreppen för att hjälpa studenterna att bli bättre förberedda inför sin framtida roll som professionella utvecklare av programvara.

Sidan publicerades 2010-05-26 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-28 10:04 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.