One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Lars Almén har undersökt hur skolans kompensatoriska ambitioner ligger till grund för och kommer till uttryck i regeringens digitaliseringsstrategi 2017, samt hur detta omsätts i klassrumspraktiken.

Fakta
Disputation

2021-09-10

Titel (eng)

One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Författare

Lars Almén

Handledare

Professor Sangeeta Bagga-Gupta, Jönköping University. Professor Cecilia Bjursell, Jönköping University. Messina Dahlberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Pia Lane, University of Oslo

Lärosäte

Jönköping University

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs Skolportens intervju med Lars Almén

Abstract in English:

The Government of Sweden formulated a strategy in 2017 to digitalize the entire Swedish educational system. The government summarizes this strategy through three focus areas: (i) all parts of the school system shall have equitable digital competence, (ii) all parts of the school system shall have equal access to and usage of digital tools, and (iii) research and follow-up of the possibilities of digitalization shall be conducted. The impetus for the digitalization strategy was that despite the long history of the Swedish school system’s digitalization, there existed major differences in access to digital tools between different schools and individual students. Further, differences existed in digital competence between different actors in the school system.

The point of departure in this compilation thesis is the 2017 governmental digitalization strategy, with a special focus on discourses of digital tools as compensatory tools and tools for inclusion. The compensatory and inclusive perspectives are conceptualized as the one-school-for-all discourse. Three research questions guide the thesis. These cover discourses at macro (policy), and micro (classroom) levels, and temporal spaces before the enactment and in the implementation processes of the digitalization strategy.

Nexus analysis is used as an analytical framework. This draws on a sociocultural perspective and an ethnographically inspired framework. The ethnographic data material that this thesis builds upon comprises of audio and video recordings, fieldnotes, policy documents, student work sheets, and timetables. The classroom data (recordings, fieldnotes, etc.) are from grades 7 and 8 in five secondary schools in one small and one medium-sized municipality in southern Sweden. Here students are 13 and 14 years old.

This thesis consists of four studies. The first study contributes with analysis of macro level policy discourses before the enactment of the digitalization strategy. The second study contributes with classroom discourses on digitalization from student interview accounts of the everyday use of digital tools in secondary schools before the enactment of the digitalization strategy. Based on fieldwork data from a secondary school, the third and fourth studies highlight classroom inclusion and marginalization processes. They contribute with classroom discourses in the implementation processes of the digitalization strategy.

The discourses highlighted in the thesis relate to the computer room, programming, compensatory tools, hardware that is focused, identity, entertainment, and agency redistribution. The digitalization strategy is temporally demarcated in terms of a before and after of the implementation phase of the digitalization strategy. Students had ubiquitous access to digital tools after the enactment. The thesis highlights that this has both including and excluding consequences.

The analysis, in particular of the fieldwork observations, indicates that the ubiquitously present digital tools are used as tools to facilitate learning only to a minor extent. Schools purchase digital tools without always considering how to use them pedagogically. Furthermore, the studies indicate the importance of teachers’ continuing education for their mastery of the pedagogical usage of digital tools. The thesis does not support the technology deterministic belief that digital tools per se facilitate learning. Instead, it highlights that pedagogical affordance can be enhanced by introducing digital tools; for instance, teachers and student’s digital competence increases when digital tools are used in creative ways, functioning as mediating tools for learning. Thus, the pedagogical value of digital tools needs to be considered before they are incorporated into schools. The thesis also argues for a more comprehensive societal perspective on digitalization.

Sidan publicerades 2021-08-31 15:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2021-11-24 16:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Viktigt – men inget för mig

Syftet med Magnus Oskarssons avhandling "Viktigt - men inget för mig" är att beskriva elevers intresse för naturvetenskap och jämföra det med skolans NO-undervisning och med vad kursplanerna beskriver.

Curriculum in the Era of Global Development – Historical Legacies and Contemporary Approaches

Det övergripande syftet med Beniamin Knutssons avhandling "Curriculum in the Era of Global Development - Historical Legacies and Contemporary Approaches" är att undersöka den historiska framväxten av, samt nutida ansatser inom, utbildning om globala utvecklingsfrågor i det svenska skolsystemet.

Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9

Målet med Helena Perssons avhandling "Lärares intentioner och kunskapsfokus vid ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning i skolår 7-9" är att öka kunskaperna om ämnesintegrerad naturvetenskaplig undervisning.

Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare.

Syftet med Christin Furus avhandling "Resa i röstens landskap. En narrativ studie av hur lärare blir professionella röstanvändare." är att utforska och belysa vad det innebär att bli professionell röstanvändare i läraryrket.

Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan.

I avhandlingen "Den förhandlade makten. Kulturella värdekonflikter i den svenska skolan." studerar Fredrik Sjögren hur lärare, elever och föräldrar förhandlar om definitioner.

Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer

Syftet med Karin Kilhammars avhandling "Idén om medarbetarskap: En studie av en idés resa in i och genom två organisationer" är att öka kunskapen kring idén om medarbetarskap och hur den tar sig uttryck i organisationers praktik.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Doing research in primary school: information activities in project-based learning

Syftet med Anna Lundhs avhandling "Doing research in primary school: information activities in project-based learning" är att beskriva och illustrera hur informationskompetenser tar form, och de möjligheter till lärande som barn möter, i informationsaktiviteter under de första skolåren i början av 2000-talet.

Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities

Margareta Adolfssons avhandling "Applying the ICF-CY to identify everyday life situations of children and youth with disabilities" fokuserar på vardagssituationer för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar.

Decision-making in health issues: Teenagers’ use of science and other discourses

Syftet med Mats Lundströms avhandling "Decision-making in health issues: Teenagers' use of science and other discourses" är att utveckla kunskap om unga individers resonemang och hur de motiverar sina ställningstaganden avseende tillförlitlighet och beslutsfattande i frågor med anknytning till hälsa.

”Vi har nästan blivit för bra”: lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik

Syftet med Ingrid Granboms avhandling ""Vi har nästan blivit för bra": lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik" är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik.

Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 – 2002

Anna Forssells avhandling "Skolan som politiskt narrativ: En studie av den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag 1991 - 2002" handlar om hur den skolpolitiska debatten i Sveriges riksdag gestaltas, särskilt med avseende på skolans roll i samhället såväl idag som i framtiden.

Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser

Ylva Weitz vill med sin avhandling "Ungas erfarenheter av skola, samhällsvård och vuxenblivande: En studie av fem livsberättelser" fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny metod utvecklar förståelse i matematik

Barn som redan i förskoleåldern utvecklar en djupare förståelse av tal blir bättre på matematik än de barn som lär sig genom att räkna fram- och baklänges ett steg i taget. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som också prövat ut olika metoder för undervisning i matematik.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Psychological theory may help boost student engagement

A psychological theory developed in the 1970s and 1980s may hold the answer to engaging students in classroom lessons. Erika Patall, associate professor of education and psychology, says research supports the theory as a teaching strategy focused on autonomy, competence and relatedness.

Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Sociala medier kan vara förklaringen till lästrenden bland unga

En undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att lästrenden har vänt. Unga vuxna läser mer än tidigare. En förklaring kan vara att böckerna diskuteras på sociala medier.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!