One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Lars Almén har undersökt hur skolans kompensatoriska ambitioner ligger till grund för och kommer till uttryck i regeringens digitaliseringsstrategi 2017 och hur detta omsätts i klassrumspraktiken.

Fakta
Disputation

2021-09-10

Titel (eng)

One-school-for-all As Practice – A Nexus Analysis of Everyday Digitalization Practices

Författare

Lars Almén

Handledare

Professor Sangeeta Bagga-Gupta, Jönköping University Professor Ceilia Bjursell, Jönköping University Messina Dahlberg, Göteborgs universitet

Opponent

Professor Pia Lane, University of Oslo

Lärosäte

Jönköpings University

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The Government of Sweden formulated a strategy in 2017 to digitalize the entire Swedish educational system. The government summarizes this strategy through three focus areas: (i) all parts of the school system shall have equitable digital competence, (ii) all parts of the school system shall have equal access to and usage of digital tools, and (iii) research and follow-up of the possibilities of digitalization shall be conducted. The impetus for the digitalization strategy was that despite the long history of the Swedish school system’s digitalization, there existed major differences in access to digital tools between different schools and individual students. Further, differences existed in digital competence between different actors in the school system.

The point of departure in this compilation thesis is the 2017 governmental digitalization strategy, with a special focus on discourses of digital tools as compensatory tools and tools for inclusion. The compensatory and inclusive perspectives are conceptualized as the one-school-for-all discourse. Three research questions guide the thesis. These cover discourses at macro (policy), and micro (classroom) levels, and temporal spaces before the enactment and in the implementation processes of the digitalization strategy.

Nexus analysis is used as an analytical framework. This draws on a sociocultural perspective and an ethnographically inspired framework. The ethnographic data material that this thesis builds upon comprises of audio and video recordings, fieldnotes, policy documents, student work sheets, and timetables. The classroom data (recordings, fieldnotes, etc.) are from grades 7 and 8 in five secondary schools in one small and one medium-sized municipality in southern Sweden. Here students are 13 and 14 years old.

This thesis consists of four studies. The first study contributes with analysis of macro level policy discourses before the enactment of the digitalization strategy. The second study contributes with classroom discourses on digitalization from student interview accounts of the everyday use of digital tools in secondary schools before the enactment of the digitalization strategy. Based on fieldwork data from a secondary school, the third and fourth studies highlight classroom inclusion and marginalization processes. They contribute with classroom discourses in the implementation processes of the digitalization strategy.

The discourses highlighted in the thesis relate to the computer room, programming, compensatory tools, hardware that is focused, identity, entertainment, and agency redistribution. The digitalization strategy is temporally demarcated in terms of a before and after of the implementation phase of the digitalization strategy. Students had ubiquitous access to digital tools after the enactment. The thesis highlights that this has both including and excluding consequences.

The analysis, in particular of the fieldwork observations, indicates that the ubiquitously present digital tools are used as tools to facilitate learning only to a minor extent. Schools purchase digital tools without always considering how to use them pedagogically. Furthermore, the studies indicate the importance of teachers’ continuing education for their mastery of the pedagogical usage of digital tools. The thesis does not support the technology deterministic belief that digital tools per se facilitate learning. Instead, it highlights that pedagogical affordance can be enhanced by introducing digital tools; for instance, teachers and student’s digital competence increases when digital tools are used in creative ways, functioning as mediating tools for learning. Thus, the pedagogical value of digital tools needs to be considered before they are incorporated into schools. The thesis also argues for a more comprehensive societal perspective on digitalization.

Sidan publicerades 2021-08-31 15:46 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Historia Webbkonferens

Ta del av föreläsningar om bland annat historiebruk, att arbeta med historiska källor i undervisningen samt hur man kan bemöta extrema åsikter i klassrummet! Välkommen!

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
When ‘Careless Mistakes’ Aren’t: Dyscalculia, Math Anxiety, and Learning Strategies That Help

Math is hard. Dyscalculia, a math learning disability, can make learning and calculating numbers downright painful. Persistent difficulties with math can also lead to intense overwhelm and feelings of academic dread, also known as math anxiety.

Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Sosial og digital deltagelse. Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser

Skole og internett som integreringsarena for barn og unge med fysiske funksjonsnedsettelser. (pdf)