Opening the black box of mathematics teachers’ professional growth: a study of the process of teacher learning

Sara Engvall har forskat om matematiklärares lärprocess medan de deltog i en fortbildning i formativ bedömning.

Fakta
Disputation

2019-11-01

Titel (sv)

Matematiklärares professionella utveckling: en studie om lärares lärande

Titel (eng)

Opening the black box of mathematics teachers’ professional growth: a study of the process of teacher learning

Författare

Sara Engvall

Handledare

Docent Magnus Österholm, Umeå universitet Professor Christina Ottander, Umeå universitet Björn Palmberg, Umeå universitet

Opponent

Docent Hanna Palmér, Linnéuniversitetet

Institution

Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Lärosäte

Umeå universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Sara Engvall

Abstract in English:

There is a lot of research done on professional development programs for teachers, especially with a focus on different characteristics of the program and whether it makes teachers change their teaching practice to such an extent that it enhances student achievement. However, there is not much research done on the learning process. As long as we do not open the black box of teacher learning it is difficult to say anything about what characteristics in a professional development program actually are important for teachers to learn, develop and grow as professionals.

The aim of the thesis is to better understand the process of teacher learning while participating in aprofessional development program. The focus is on different aspects of the process of teacher professional growth, as well as on external factors that have an impact on the process of learning. The participants are secondary school teachers that participated in a professional development program in formative assessment. The data have been collected during and after the professional development program took place. Different types of data have been used in this thesis; teacher interviews, classroom observations and questionnaires, and have been collected over a time period of two and a half years. In two of the included papers the studies focus on four mathematics teachers, and the learning process is explored from two different perspectives: how the professional growth can develop, and how their testing of formative assessment activities relates to their understanding of formative assessment. In one of the papers all secondary school teachers are included and a comparison in expectancy of being able to use high quality formative assessment after the professional development program between the mathematics teachers and the other teachers were conducted. In the fourth paper focus is on all mathematics teachers in the study and their motivation are investigated over a time period of two years.

The four papers take different perspectives to explore the professional growth for teachers while participating in a professional development program in formative assessment. The results show the complexity of teacher learning and indicate that large-scale implementations risk being inefficient and not reach the intended goals.

Sidan publicerades 2019-10-21 13:27 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-10-28 14:35 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning för dig som undervisar i svenska, 19-20 mars

Två koncentrerade dagar för dig som undervisar i svenska på högstadiet eller gymnasiet! Ta del av föreläsningar om bl. a. likvärdig bedömning av läsförståelse, grammatiska verktyg som utvecklar elevernas texter, källkritik, genvägar för elevaktiv retorikundervisning samt strategier för framgångsrik skrivundervisning.

Skriftlig lärarrespons för vuxna nybörjare i svenska som andraspråk: teoretiska perspektiv, responspraktik och uppfattningar

Liivi Jakobsons avhandling visar att andraspråksstuderande tar lärarresponsen på allvar. De studerande förväntar sig och uppskattar allsidig respons på sina texter men ser responsen på språklig korrekthet som viktigast.

Här i Sverige måste man gå i skolan för att få respekt – Nyanlända ungdomar i den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning

Hassan Sharif har utforskat en grupp irakiska ungdomars möte med den svenska gymnasieskolans introduktionsutbildning för nyanlända.

”I svenska två vågar jag prata mer och så”. En didaktisk studie om skolämnet svenska som andraspråk

Catarina Economou har i sin avhandling analyserat och jämfört innehållet i ämnesplanerna (Gy 11) för svenska och svenska som andraspråk på gymnasiet och vilka konsekvenser dessa skillnader kan medföra.

Att samtala om texter: från träteknik och svetsteori till antikens myter: Textsamtalets möjligheter som närmaste zon för läsutveckling i en klass på gymnasiets industritekniska program

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Med en framtida demokrat som adressat. Föreställningar om framtid i svenska samhällskunskapsböcker 1992-2010

Hur ser föreställningar om individuell och gemensam framtid ut i svenska samhällskunskapsböcker för högstadiet under perioden 1992-2010? Det har Jonas Nordmark undersökt.

Utmaningar och möjligheter för utländska lärare som återinträder i yrkeslivet i svensk skola

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

”Vi kan skriva förargument och sedan motargument”. Om deliberativa samtal i undervisning i svenska som andraspråk på högskolenivå

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Vaghet och vanmakt – 20 år med kunskapskrav i den svenska skolan

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Solidaritet och utbildning för hållbar utveckling: En studie av förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande i den svenska gymnasieskolan

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Uppföljning och utvärdering för förändring. Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Genom att använda sig av pedagogisk dokumentation synliggörs olika frågor i relation till barns lärande och lärstrategier, samt hur barnens egna frågor kan lyftas upp och bli en del av planeringen i förskolans verksamhet. Men det är ett krävande arbetsverktyg och det behövs en god organisation för att det ska fungera, visar Ingela Elfströms avhandling.

”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi vill”. En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken

Vad händer i verksamheten när datorn introduceras som ett redskap i skriv- och läslärandet med yngre skolbarn? Det har Lena Tyrén studerat i sin avhandling. Hon har dessutom analyserat hur politisk och ekonomisk styrning kan inverka på ett pågående utvecklingsprojekt.

”Litteraturen, det är vad man undervisar om” – Det svenska litteraturdidaktiska fältet i förvandling

Forskaren Peter Degerman har undersökt frågor om hur litteraturens legitimitet och funktion besvaras i den litteraturdidaktiska forskningen.

Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004

Mikael Hallenius avhandling "Clio räddar världen: En analys av argumentationen för historieämnets ställning i det svenska skolsystemet i Historielärarnas Förenings Årsskrift, 1942-2004" analyserar historieämnets plats i det svenska skolsystemet ur ett utbildningsfilosofiskt perspektiv.

Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

Syftet med Lena Fridlunds avhandling "Interkulturell undervisning - ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser" är att ta reda på hur talet om en åtskild undervisning för vissa elever formuleras och motiveras i dokument och av olika yrkesutövare inom ett grundskoleområde.

Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”The education reform movement has failed America”

The education reform movement that started with George W. Bush’s No Child Left Behind law is dead. It died because every strategy it imposed on the nation’s schools has failed, writes Diane Ravitch, a research professor of education at New York University and the author of eleven books.

Forskning med goda resultat

Om knappt en månad samlas runt 1 400 skolledare till Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Årets keynote speaker är professor Alma Harris. Hennes forskning om distribuerad ledarskap har fått ett stort genomslag de senaste åren. Här skriver rektor Torbjörn Hanö, namnkunnig recensent i Skolledaren och ledamot i Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse om distribuerat ledarskap.