Dela:

”Öppna högskolan”: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning

Fakta
Disputation

2010-11-12

Titel (sv)

”Öppna högskolan”: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning

Titel (eng)

”Opening Higher Education:” Discursive transformations of distance and higher education government

Författare

Annika Bergviken Rensfeldt

Handledare

Berner Lindström, Rita Foss-Lindblad

Institution

Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande

Lärosäte

Göteborgs universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen

Svenskt abstrakt:

Denna avhandling handlar om hur svenska policies under 1990- och tidigt 2000-tal argumenterar för att den svenska högskolan ska vara mer öppen, flexibel och tillgänglig. Detta låter kanske också rimligt och rätt, och grundat på goda intentioner, men förslagen leder likväl till att frågor om tillträde och deltagande i den högre utbildningen blir förgivettagna. Frågan är hur, och med vilka konsekvenser och innebörder detta sker? Ett viktigt inslag här är till exempel distans- och IT-baserat lärande som med en individualisering och flexibilitet i tid och rum, är tänkt att kunna förverkliga målet om en ny öppenhet och tillgänglighet i det svenska högskolesystemet. Denna studie har som syfte att denaturalisera och synliggöra diskursiva skiften, genom att undersöka hur öppenhet och flexibilitet tillskrivs mening som något nytt och antas kunna öppna högskolan. Frågorna kring ett öppet och demokratiskt tillträde och deltagande i högre utbildning svarar mot en styrningsproblematik som varit i fokus för en rad policyreformer och forskningsbidrag under de senaste decennierna. Frågan om att öppna högskolan (SOU, 2001/02:15), är inte att betrakta som en ny idé. I 1975 års proposition (Prop, 1975:9, s. 488) används till exempel samma uttryck, baserat på en utbildningspolitisk strävan att sörja för yrkes- och arbetsmarknadsbehov och för att skapa nya högskolor utöver de redan etablerade. Internationellt sett anses Sverige ha genomgått genomgripande högskolereformer (Teichler, 1988; Rothblatt & Wittrock, 1993). Ofta nämns 1977 och 1993 års propositioner (Prop, 1976/77:59, Prop, 1992/93:1, 1992/93:169; SOU, 1992:1) som exempel på detta. Förutom den tidigare nämna tillträdespolitiken, så får också de europeiska frågorna ett stort utrymme under 1990-talet. Detta handlar bl a. om att studenter ska kunna röra sig i ett europeiskt utbildningssystem och att sociala och ekonomiska vinster, som social inkludering och effektivisering, därmed ska 114 uppnås. Högre utbildning är också tänkt att tillgodose individers anställningsbarhet och flexibilitet vilket ska bidra till det allmännas bästa, och ett mer utvecklat kunskapssamhälle. Under 1990-talet har det också blivit mer uppenbart att högskolepolitiken visar en allt större lyhördhet för förändringar i kunskapsproduktionens villkor, och till att etablera och stadfästa kunskapssamhället. Här anses högskoleinstitutionerna få en ny, mer öppen position präglad av ett ansvar för att bidra med kunskapsrelevans, effektivitet, osv. (Gibbons et al., 1994; Nowotny et al., 2001). En viktig del i detta vittnar samstämmigheten från olika forskningspositioner kring att styrningen genomgår ett skifte; from government to governance (Pierre, 2000; Popkewitz & Lindblad, 2004; Dean, 2007). Distans och högskoleutbildning internationellt (Neave & van Vught, 1991; Evans & Nation; 1996; Kogan et al., 2006; Amaral et al., 2009; Dale & Robertson, 2009; Tait et al., 2009), såväl som i nordiska sammanhang (t ex. Grepperud & Toska, 2000; Fägerlind & Strömqvist, 2004; Kim, 2004; Kogan & Bauer, 2006; Kyvik, 2009; Unemar-Öst, 2009) anses utgöra en del av detta skifte. Framförallt handlar det om en förändrad reglering av högskolesystemen och att relationen mellan utbildningssystem och en nationellt baserad statlig styrning och ansvarsfördelning, förändrats. Snarare än att gå in i diskussionen kring denna förändring och frågor kring re-centralisering, de-centralisering osv., eller att frågorna relativt entydigt sker på basis av statens eller någon annan agendasättande instans (som EU) initiativ, riktar denna studie fokus på styrning i en vidare mening. Det handlar om hur styrning utövas, genom att konstruera problem och lösningar (Dean, 2010) och genom att länka samman skilda instanser och medel för styrning; högskolesystem, studenter, institutioner, resonemang, teknologier. Detta perspektiv grundas på Foucaults (1991b) bidrag kring governmentality, styrningsrationalitet på svenska, där mitt intresse är hur styrning diskursivt reglerar individer, populationer, system t ex.

Sidan publicerades 2010-11-24 00:00 av John Miller
Sidan uppdaterades 2012-03-06 12:39 av John Miller


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser