”Öppna högskolan”: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning

”Öppna högskolan”: Diskursiva transformationer i styrningen av distansutbildning och högre utbildning

Denna avhandling handlar om hur svenska policies under 1990- och tidigt 2000-tal argumenterar för att den svenska högskolan ska vara mer öppen, flexibel och tillgänglig. Detta låter kanske också rimligt och rätt, och grundat på goda intentioner, men förslagen leder likväl till att frågor om tillträde och deltagande i den högre utbildningen blir förgivettagna. Frågan är hur, och med vilka konsekvenser och innebörder detta sker? Ett viktigt inslag här är till exempel distans- och IT-baserat lärande som med en individualisering och flexibilitet i tid och rum, är tänkt att kunna förverkliga målet om en ny öppenhet och tillgänglighet i det svenska högskolesystemet. Denna studie har som syfte att denaturalisera och synliggöra diskursiva skiften, genom att undersöka hur öppenhet och flexibilitet tillskrivs mening som något nytt och antas kunna öppna högskolan. Frågorna kring ett öppet och demokratiskt tillträde och deltagande i högre utbildning svarar mot en styrningsproblematik som varit i fokus för en rad policyreformer och forskningsbidrag under de senaste decennierna. Frågan om att öppna högskolan (SOU, 2001/02:15), är inte att betrakta som en ny idé. I 1975 års proposition (Prop, 1975:9, s. 488) används till exempel samma uttryck, baserat på en utbildningspolitisk strävan att sörja för yrkes- och arbetsmarknadsbehov och för att skapa nya högskolor utöver de redan etablerade. Internationellt sett anses Sverige ha genomgått genomgripande högskolereformer (Teichler, 1988; Rothblatt & Wittrock, 1993). Ofta nämns 1977 och 1993 års propositioner (Prop, 1976/77:59, Prop, 1992/93:1, 1992/93:169; SOU, 1992:1) som exempel på detta. Förutom den tidigare nämna tillträdespolitiken, så får också de europeiska frågorna ett stort utrymme under 1990-talet. Detta handlar bl a. om att studenter ska kunna röra sig i ett europeiskt utbildningssystem och att sociala och ekonomiska vinster, som social inkludering och effektivisering, därmed ska 114 uppnås. Högre utbildning är också tänkt att tillgodose individers anställningsbarhet och flexibilitet vilket ska bidra till det allmännas bästa, och ett mer utvecklat kunskapssamhälle. Under 1990-talet har det också blivit mer uppenbart att högskolepolitiken visar en allt större lyhördhet för förändringar i kunskapsproduktionens villkor, och till att etablera och stadfästa kunskapssamhället. Här anses högskoleinstitutionerna få en ny, mer öppen position präglad av ett ansvar för att bidra med kunskapsrelevans, effektivitet, osv. (Gibbons et al., 1994; Nowotny et al., 2001). En viktig del i detta vittnar samstämmigheten från olika forskningspositioner kring att styrningen genomgår ett skifte; from government to governance (Pierre, 2000; Popkewitz & Lindblad, 2004; Dean, 2007). Distans och högskoleutbildning internationellt (Neave & van Vught, 1991; Evans & Nation; 1996; Kogan et al., 2006; Amaral et al., 2009; Dale & Robertson, 2009; Tait et al., 2009), såväl som i nordiska sammanhang (t ex. Grepperud & Toska, 2000; Fägerlind & Strömqvist, 2004; Kim, 2004; Kogan & Bauer, 2006; Kyvik, 2009; Unemar-Öst, 2009) anses utgöra en del av detta skifte. Framförallt handlar det om en förändrad reglering av högskolesystemen och att relationen mellan utbildningssystem och en nationellt baserad statlig styrning och ansvarsfördelning, förändrats. Snarare än att gå in i diskussionen kring denna förändring och frågor kring re-centralisering, de-centralisering osv., eller att frågorna relativt entydigt sker på basis av statens eller någon annan agendasättande instans (som EU) initiativ, riktar denna studie fokus på styrning i en vidare mening. Det handlar om hur styrning utövas, genom att konstruera problem och lösningar (Dean, 2010) och genom att länka samman skilda instanser och medel för styrning; högskolesystem, studenter, institutioner, resonemang, teknologier. Detta perspektiv grundas på Foucaults (1991b) bidrag kring governmentality, styrningsrationalitet på svenska, där mitt intresse är hur styrning diskursivt reglerar individer, populationer, system t ex.

”Opening Higher Education:” Discursive transformations of distance and higher education government