Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt har ur ett diskursanalytiskt perspektiv undersökt hur förskolebarnet konstrueras i läromedel, forsknings- och utbildningspolicytexter samt i vilka avseenden som den svenska förskolan förändrats i relation till dessa konstruktioner.

Fakta
Disputation

2019-06-19

Titel (sv)

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Titel (eng)

Use it or lose it : constructions of the preschool child in the knowledge economy

Författare

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt

Handledare

Docent Stefan Lund, Linnéuniversitetet Carl-Henrik Adolfsson, Linnéuniversitetet

Opponent

Professor Jan Kampmann, Roskilde Universitet

Lärosäte

Linnéuniversitetet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

Historically, changes in preschool policy have been legitimized in relation to ideas about the preschool child and the various problems that the education of this child is supposed to be able to “solve”. From an early age, children have been considered the most effective tool for dealing with a variety of social, economic or environmental issues of central importance for maintaining and developing society.

Against this background, the purpose of this thesis is to examine representations of the preschool child in different policy texts (textbooks, research- and educational policy) related to changing requirements and targets affecting contemporary Swedish preschools. Discursive constructions of the preschool child are considered as important central aspects, used to legitimize political reforms in accordance with pedagogical ideas and prevailing social contexts. The thesis focuses on the tensions within contemporary constructions of the preschool child in the so-called “knowledge economy”: i.e. the tensions between a competent child, who is both able and willing to take advantage of education, and a “newcomer” – the vulnerable child – in need of obtaining the benefits of education in order to be able to cope with the future.

The simultaneously competent and vulnerable preschool child is thus an efficiently designed target for the interests of economic transnational organizations viewing education mainly in terms of human capital development, as well as an important factor for economic competitiveness.

In the thesis’ final analysis, I study how the OECD, EU and IEA are developing methods for measuring and evaluating the results of preschool education, with the intention of being able to ”streamline” it by finding universally successful concepts that are both cost-effective and of high quality. The construction of the preschool child as simultaneously competent and vulnerable is used to legitimize shifts in power over the definition of the Swedish preschool agenda, the fundamental ideas of what preschool is about, what its aims are, and for whom it is intended. As these ideas are disguised as being the result of supposedly ”objective” forces far from the ideological contradictions of the political sphere, a critical discussion concerning the goals and aims of early childhood education becomes almost impossible to achieve.

Sidan publicerades 2019-06-25 11:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Naturvetenskap i förskolan, 21 november i Stockholm

Välkommen till en konferens där vi djupdyker i naturvetenskapen men med fokus på små barns lärande! Ta del av föreläsningar om lärande för hållbar utveckling, hur vardagen kan förklara fysikaliska fenomen, hur vi kan göra barn delaktiga i naturvetenskapliga samtal samt hur barn kan förstå naturvetenskap med stöd av digitala verktyg.

Rektor i förskolan, 22 november

Vi fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Ord och inga visor: konstruktioner av förskolebarnet i kunskapsekonomin

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Kan man räkna med PISA och TIMSS?: Relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik i en nationell kontext

Samuel Sollerman vill med sin avhandling bidra med kunskaper om relevansen hos internationella storskaliga mätningar i matematik, när dessa ska användas och tolkas i en nationell kontext.

Språkliga gemenskaper och minoritetsspråkiga barn i svensk förskola

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Språkliga redskap – språklig beredskap – En praktiknära studie om elevers ämnesspråkliga deltagande i ljuset av inkluderande undervisning

Maria Rubin vill med sin forskning ge ett kunskapsbidrag till två fält genom att integrera ett språkdidaktiskt perspektiv med ett inkluderande perspektiv på elevers ämnesspråkliga deltagande.

Utbildning och hälsa i nationens intresse: Styrningsteknologier och formering av en förädlad befolkning

Erika Åkerblom har i sin avhandling utforskat hur utbildning och hälsa opererar som styrningsteknologier riktade mot befolkningen inom dagens förädlingsdiskurs.

Lärande av rörelseförmåga i idrott och hälsa ur ett praktikutvecklande perspektiv

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Återkoppling i analoga och digitala klassrum: Spänningsfyllda verksamheter i samhällskunskapsundervisning

Agneta Grönlunds avhandling handlar om samhällskunskapslärares bedömningsarbete som utgörs av återkoppling till elever.

Flytande inflytande: Affektiva relationer mellan barn och miljön i förskolan

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Förskolans teknikundervisning: vad och hur?

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.

Läroböcker, demokrati och medborgarskap. Konstruktioner i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet

Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.

Samma lärare – olika praktiker?: en studie av literacy och meningsskapande i grundskolans tidiga ämnesundervisning

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Skolmusikalen: om möten, makt och musik i två skolmusikalprojekt i årskurs nio

Ett skolmusikalprojekt förstärker den inriktning av undervisning som redan finns på en skola. Det visar Lorentz Edberg som följt två svenska skolmusikalprojekt.  

Inte bara musik. Om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser