Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences

Marie Berlin har undersökt hur barn och unga som varit placerade i familjehem eller på institution klarar sig i det svenska utbildningssystemet och hur det påverkar deras fortsatta liv.

Fakta
Disputation

2020-05-30

Titel (eng)

Out-of-Home Care and Educational Outcomes: Prevalence, Patterns and Consequences

Författare

Marie Berlin

Handledare

Professor Gunnar Andersson, Stockholms universitet Docent Lars Brännström, Stockholms universitet

Opponent

Associate Professor Anna Rotkirch, University of Helsinki

Institution

Sociologiska institutionen

Lärosäte

Stockholms universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

The aim of this thesis is to examine educational stratification in the context of out-of-home care (OHC; foster family care, residential care) and to place one of society’s most vulnerable groups in the fields of social stratification and family complexity research. About 5% of the Swedish population experience OHC during childhood or adolescence. OHC is not only a matter of protecting children and youth; it is also intended to improve future opportunities and compensate for adverse childhood factors. However, a vast body of international research, including Swedish studies, shows that a substantial proportion of young people from OHC have poor school performance and low educational attainment as adults. Furthermore, this is strongly associated with their high risk of other adverse outcomes in life. To date there are no signs of improvement in this regard, and the disadvantage of having a low education is increasing in today’s knowledge-based society.

Many previous OHC studies have relied on small, local samples, and longitudinal data are often lacking. In this respect, Swedish researchers are well positioned to contribute to the field through research based on our high-quality population registers. The main data source in this thesis – the Child Welfare Intervention Register – covers half a century of OHC data. Based on these data, an overview of OHC prevalence in Sweden and patterns of educational outcomes are presented in the introductory chapter. The thesis further consists of five individual studies investigating different aspects of the transition through the educational system to adult life among children and youth from OHC. Two of the five studies focus on children who spent most of their childhood in OHC and for whom society has assumed a long-term commitment of parental responsibilities.

The descriptive data show that patterns of poor educational outcomes in the OHC population have remained stable as long as they can be followed in the registers. Study I shows that youth who exited long-term care were disadvantaged as compared to youth without OHC experience, both in terms of educational attainment and regarding the strong association between poor school performance and other adverse outcomes in young adulthood. Up to 55% of their excess risks of later psychosocial problems were statistically attributable to dismal school performance. Study II shows that 54% of clients in substance-misuse treatment in the 1980s had been in OHC, half before their teen years and half as teenagers. In this group, OHC was associated with excess mortality during the 30-year follow-up from exit from treatment, with statistical significance mainly for females who had entered OHC before their teens. School failure was more common in the OHC population than for misuse clients without OHC experience, and was strongly associated with the excess mortality of females. Two Nordic comparative studies (Studies III and IV) show that the OHC population had a substantially higher risk of not completing upper-secondary education across countries, and that poor performance in primary school inflicted a greater risk in OHC youth of being NEET in young adulthood than for their peers without OHC experience. Study V shows that the intergenerational transmission of education was weak and inconsistent in the foster care setting, and that living in a highly educated foster family did not have a robust positive effect on foster children’s educational outcomes.

Sidan publicerades 2020-05-20 10:21 av Susanne Sawander


Relaterat

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Specialpedagogik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Specialpedagogik för gymnasiet

Välkommen till en konferens för dig som möter elever som är i behov av särskilt stöd på gymnasiet! Under två dagar får du ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Många vill gå ledarskapsutbildning

Högskolan Väst erbjuder för andra året ett magisterprogram i ledarskap. Programmet är ett av de program som lockat flest sökande på Högskolan Väst inför höstterminen.

How colleges are communicating with students about COVID-19

Wearing face masks and practicing social distancing are not what many students had in mind when they pictured their college experience. Yet for students returning to campus this fall, these behaviors must be normalized if institutions stand a chance of slowing the spread of COVID-19.  

Joel Hellermark: ”Framtidens utbildning kommer vara skräddarsydd”

I podcasten ”Under 15” diskuterar programledare Henric Smolak och Joel Hellermark, grundare av Sana Labs, framtidens lärande och hur digitalisering förändrar världen till det bättre.

Att utbilda sig till frisör – en potentiell klassresa?

För att bli en framgångsrik frisör förväntas du vara tävlingsbenägen, självständig, vilja slita hårt och vara en entreprenör. Och bara du anstränger dig tillräckligt mycket kan du bli en av de bästa. Pedagogikforskaren Eva Klope har i sin avhandling undersökt hur tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning förväntas vara i sin yrkesroll som frisörer.

5 tips: Här är lärarnas favoritappar

Letar du efter digitala verktyg som är rekommenderade av andra lärare? Här är fem utvalda appar som lärare använder i sin undervisning.