På gränsen till en ny värld – studenters informationspraktiker på väg mot arbetslivet

Sara Ahlryds forskning handlar om studenters praktiker för att söka, använda och utbyta information i övergången mellan utbildning och yrkesliv i ljuset av professionsinriktade moment i högre utbildning.

Fakta
Disputation

2019-12-06

Titel (sv)

På gränsen till en ny värld – studenters informationspraktiker på väg mot arbetslivet

Författare

Sara Ahlryd

Handledare

Joacim Hansson, Linnéuniversitetet Frances Hultgren, Högskolan i Borås

Opponent

Associate Professor Jannica Heinström, Oslo Metropolitan University

Lärosäte

Högskolan i Borås

Länkar
Läs hela avhandlingen (pdf)

Abstract in English:

With the increasing academisation of vocational educations the need for higher education to prove to students the relevance of theoretical domain knowledge to professional experience is growing. One way of doing so is to provide students with opportunities for professional training during the course of their studies. The aim of this thesis is to explore the ways in which professional training help students to connect education with working life. The study is carried out through a practice theoretical lens on students’ information practices. It also entails exploring how their information activities contribute to their socialization within workplace communities and to their construction of professional identities. Through qualitative semi-structured interviews, the empirically driven analysis shows that students’ appropriation of information practices during professional training support learning, socialization into a workplace as well as identification with their future professional roles. Students’ information practices can be viewed as significant tools in the process of transition between education and profession where they function as facilitators for learning and participation in workplace activities. 

Sidan publicerades 2019-11-19 15:43 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Från språkpolicy till språkanvändning: Språkpolicy och samisk utbildning i Sverige: Ideologier, implementering och rum för samisk språkanvändning

Kristina Belancic har undersökt vilka faktorer som möjliggör eller hindrar samisk språkanvändning i sameskolan.  

Konsten att hålla ihop: Om lärande och organisering i rockband

Tobias Malms forskning om lärande och organisering i rockband bidrar till att bredda gränserna för vilka sammanhang som är av intresse för organisationspedagogik.

Respektabla frisörer: – Femininitet och (yrkes)identitet bland tjejer i gymnasieskolans frisörutbildning

Eva Klope vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur tjejer på gymnasiets frisörutbildning skapar yrkesidentiteter ur ett köns- och klassperspektiv.

Val-omröstning-styrning. En etnografisk studie om intentioner med, villkor för och utfall av barns inflytande i förskolan

Trots att barns inflytande är ett centralt mål i förskolan underordnas det andra mål i läroplanen och andra behov i verksamheten. Det konstaterar Carina Peterson i sin avhandling.

I samspel med digitala medier: Förskolebarns deltagande i multimodala literacypraktiker

Kristina Walldén Hillström vill med sin forskning öka kunskapen om hur digitala medier används av barn i förskolans vardag.

Från design till meningsskapande: En multimodal studie om elevers arbete med matematikläroböcker i årskurs 1

Malin Norberg har undersökt vad som erbjuds i svenska matematikläroböcker för årskurs 1 och hur elever skapar mening i arbetet med matematikläroböcker.

”Jag har också rätt att ljudsätta världen” : Om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner  i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer,

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Lolita Gelinder vill med sin avhandling bidra med kunskap om undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap.

Barn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen – i sagans värld på förskolan

Med sin forskning om hur förskolebarn resonerar kring naturvetenskapliga fenomen vill Mimmi Malm öka lärares förståelse av relevansen att så tidigt som möjligt undervisa i naturvetenskap.

Samtidskonstbaserat gestaltningsarbete i utbildningen av bildlärare: Om vikten av transformativ beredskap i förändringsprocesser

Eva Cronquist har i sin avhandling undersökt vad som händer när bildlärarstudenter möter en bildpedagogik som utgår från samtidskonstens metoder och förhållningssätt i gestaltningsarbete.

Historieundervisning i mångkulturella klassrum på grundskolans högstadium: En analys av lärares narrationer utifrån deras tal om sin historieundervisning

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke- europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.

Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass

Helena Vennberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. 

Att utbilda rättighetsbärare: Med läraren i fokus när undervisning för mänskliga rättigheter i skolans yngre åldrar studeras

Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Kritiskt digitalt textarbete i klassrummet

Lisa Molin vill med sin avhandling utveckla kunskap om kritiskt digitalt textarbete.

Lärlingsfrågan: Institutionell förändring, ekonomiska föreställningar och historiska begrepp i den svenska debatten om lärlingsutbildningen, 1890-1917

Sandra Hellstrand har undersökt varför Sverige inte fick någon lärlingslag trots att lärlingsfrågan sågs som tillräckligt betydelsefull för att utredas upprepade gånger under perioden 1890–1917.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.