Dela:

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Fakta
Disputation

2011-04-29

Titel (sv)

På jakt efter språk. Om språkdelen i gymnasieskolans svenskämne.

Författare

Fredrik Hansson

Handledare

Jan Svensson

Opponent

professor Kjell Lars Berge

Institution

Centre for Languages and Literature

Lärosäte

LU – Lunds universitet

Länkar
Läs hela avhandlingen
Läs pressmeddelande
Läs Skolportens intervju med Fredrik Hansson

Svenskt abstrakt:

Ett gemensamt drag i befintlig forskning är att språkliga delar av gymnasieskolans svenskämne framstår som diffusa och tycks sakna kärna och teoretisk ram. Syftet med avhandlingen På jakt efter språk är att beskriva och problematisera språkdelen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen är gjord i två klasser på studieförberedande program under deras första termin i gymnasieskolan. Förutom lektionsobservationer har intervjuer gjorts med elever ur varje klass, med deras respektive svensklärare och med deras respektive rektor. Dessutom har elev- och lärarproducerade texter samlats in. En bakgrund till undersökningen utgörs av olika ämnesuppfattningar och hur de är relaterade till skolpolitiska förändringar. En annan viktig utgångspunkt är Bernsteins pedagogiska teori med begrepp som klassifikation och osynlig respektive synlig pedagogik. I dessa spelar motsatsparet implicit respektive explicit undervisning en avgörande roll och återfinns i exempelvis frågan om explicit kontra implicit skrivundervisning. Undersökningen visar att språkdelen legitimeras på olika sätt. En betoning av nytta i form av personlig växt för den egna karriären framträder i läroboken, i ämnets styrdokument, hos eleverna och hos rektorerna, något som stämmer väl överensstämmer med principen om skola och utbildning som ett privat projekt. Även lärarna omfattar en idé om personlig växt, men kopplingen till framtida karriär är inte lika stark. I styrdokumentet och hos lärarna finns dessutom ett medborgarperspektiv. Klassifikationen beträffande språkdelen framstår i stort sett som svag. Idén om ett implicit lärande är framträdande, samtidigt som elever och lärare menar att undervisningen bör vara explicit. Det är uppenbart att olika idéer om språk och språkutveckling samsas i svenskämnet utan att skillnader synliggörs. Språkdelen i svenskämnet framstår härigenom som ett exempel på en osynlig pedagogik. Den studerade undervisningspraktiken visar att en implicit undervisning och ett förutsatt implicit lärande dominerar. En stark yttre klassifikation i form av tydlighet beträffande stoffurval och inledande förklaringar av lärarna kontrasterar mot en svag inre klassifikation uttryckt genom avsaknaden av ett språkvetenskapligt metaspråk då man arbetar med exempelvis genrer. En iakttagelse är att elever och lärare verkar hamna i en nedglidning, det vill säga en fokusering på de fenomen som lättast låter sig beskrivas, något som kan sättas i samband med avsaknaden av metaspråk. I fråga om bedömning av språket i en roman hamnar eleverna exempelvis i subjektiva värderingar. Avslutningsvis betonas explicithet och användning av metaspråk. Svenskämnet måste tillmötesgå elevernas önskemål om språket som ett verktyg för det personliga projektet, samtidigt som de värderingar som finns i språket och den verklighet som språket konstruerar utmanas och ställs under debatt.

Sidan publicerades 2011-04-11 00:00 av
Sidan uppdaterades 2012-03-27 12:36 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser