Charlotte Dunne vill med sin avhandling bidra med kunskap om läraragens i transformering av policyinnehåll till undervisningspraktik inom kemiundervisning på mellanstadiet.

Linnea Wenell har undersökt om, och i så fall hur, digital teknologi framträder i svenskämnet.

Tidsbrist utgör ett hinder för att skolsköterskor ska kunna bemöta vaccintveksamhet och barns rädsla för sprutor. Det visar Ida Enskär, som undersökt vad som påverkar HPV-vaccinationen i skolan. 

Viktoria Grahn Johansson har forskat om hur obehöriga yrkeslärare som parallellt med arbetet studerar till yrkeslärare, navigerar mellan jobb och studier.

Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Jonas Nilsson riktar i sin avhandling fokus på hur hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Simon Skog har forskat om fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Sofie Krantz vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur elevskap och lärarskap konstrueras och omtolkas på ett fordonsprogram.