I sin studie understryker Robert Thorpe vikten av ett historiedidaktiskt perspektiv på produktionen och förmedlingen av historia såväl i historieklassrum som i samhället i övrigt.

Annaliina Gynne har forskat om en grupp flerspråkiga barn i mellanskolåren och deras tvåspråkiga sverigefinska skolmiljö, på fritiden och i den virtuella världen.

Martin Lackéus visar i sin studie att elever och studenter når bättre måluppfyllelse när de får tillämpa teoretiska kunskaper i praktiskt värdeskapande för andra.

I Michael Håkanssons studie undersöks hur den politiska dimensionen framträder i både formell och informell lärandepraktik.

Svenska universitet framhäver ofta externa skäl som handlar om kvalitet och konkurrens som motiv till interna förändringar, visar Sara Karlsson i sin studie.

Det räcker inte att satsa på en-till-en-projekt för att motverka digital (o)jämlikhet och uppnå de mål som formuleras för skolans digitalisering, visar Eva Jacquet i sin studie.

Prissättningen på gymnasiemarknaden fungerar dåligt, visar Sten-Bertil G Olsson i sin avhandling.

Flerspråkiga yrkesklassrum är fruktbara miljöer för studier av språkliga fenomen kopplade till praktiskt arbete, visar Janne Kontio i sin avhandling.

Skolans hälsofrämjande uppdrag är mycket större än att ”bara” erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. En anställd hälsocoach i skolan skulle därför kunna vara lösningen, menar Pernilla Hedström som forskat i ämnet.

Med sin studie Birna Baldursdottir bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande.

Elisabet Björquist har undersökt hur övergången till vuxenlivet ser ut för ungdomar med funktionsnedsättningar.

Cecilia Lindblom har forskat om undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap. Resultaten visar på stora skillnader mellan skolor.