Pernilla Lagerlöfs forskning är en del av ett tvärvetenskapligt EU-projekt där barn i flera europeiska länder fått pröva ett datorprogram för musikalisk lek. Hennes resultat visar att barn i svenska förskolor och fritidshem behöver vuxen vägledning för att programmet ska bli meningsfullt.

Jennie Sivenbring har genom att intervjua elever i årskurs 9 undersökt vilken betydelse eleverna tillskriver sin utbildning och de formella bedömningar som görs i skolan.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Vad kan dagens lärare lära av den svenska lärarkårens ideologiska ställningstaganden under krigsåren 1933-1945? Den frågan ställer Per Höjeberg i sin avhandling.

Roger Olsson har i sin avhandling utforskat hur samhällskunskapsämnet gestaltar sig i teori och praktik hos fyra gymnasielärare i samhällskunskap.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Att skriva forskningsartiklar på engelska är ett vanligt krav i forskarutbildning i naturvetenskap. Men att lära sig skriva artikeln i enlighet med forskningens genre är en utmaning. Karyn Sandström visar att peer review kan vara ett bra verktyg för doktorander att bekanta sig med ämnesspecifika forskningsartiklar .

Floursköljning i skolan har goda effekter på skolelevers tandhälsa. Resultaten i Eva-Karin Bergströms studie visar också att flourprogrammets kostnader är ungefär detsamma som besparingen av minskade fyllningar tänderna.

Det övergripande syftet med Nora Choque Olssons avhandling var att undersöka hur effektiv gruppträning av sociala färdigheter (SSGT) är för barn och ungdomar med högfungerande autism ( HFASD ) och psykiatrisk samsjuklighet.

Asylsökande barn i familj tar en mycket aktiv roll i sin strävan att forma en vardag som liknar bofasta barns. Det visar Lisa Ottosson i sin avhandlingen om asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen.

Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Fusae Ivarsson har i sin avhandling utforskat inlärningsprocessen i kanaji hos studenter i japanska som andraspråk i jämförelse med nivåanpassade modersmålstalare.