Kenny Skagerlund har undersökt vilka kognitiva faktorer som påverkar skolbarn med specifika och stora matematiksvårigheter. Hans resultat visar att dyskalkyli är en heterogen snarare än en homogen inlärningssvårighet.

Hur påverkas de elever som utifrån skolans rörelsetester anses ha eller inte ha en god rörelseförmåga? Den frågan ställer Anna Tidén i sin avhandling om barn och ungdomars rörelseförmåga och hur rörelseförmåga skrivs fram och bedöms i ämnet idrott och hälsa samt i tester och bedömningsverktyg.

Elever på gymnasieprogram där engelska används som undervisningsspråk (CLIL-program) ökar inte sitt akademiska vokabulär mer än elever som följer ämnesundervisningen på svenska. Eva Olssons avhandling visar att det saknas självklart samband mellan exponering för ett språk och akademiskt ordförråd.

Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Pia Nordgren har undersökt effekter av en intervention som getts till två svenska barn med autismspektrumtillstånd. Hennes forskning är baserad på teorier om att lyssnande och observation av talproduktion kan utveckla ljudproduktion generellt, men också leda till mer avancerade stavelsekonstruktioner och användning av nya ord.

Josef Mörnerud har i sin avhandling utforskat skillnader och likheter vad gäller universitetskulturen i Kina och Sverige.

Lärare i naturvetenskapliga ämnen motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området. De ämnesövergripande centrala kompetenserna, liksom omsorgen om eleverna, stiger fram som aspekter som är medvetet närvarande vid lärares val av arbetssätt, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.

Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Det visar Karolina Muhrman i sin avhandling där hon undersökt matematikundervisningen inom gymnasiets naturbruksprogram.

Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.

Avsikten med Jalali-Moghadams avhandling är att belysa vikten att tillhandahålla specialundervisning för tvåspråkiga barn som kämpar med läs- och skrivsvårigheter.