Vägledande samtal med individer i migration framstår som mer oförutsägbara och komplexa än med vägledningssökande som har svensk skolbakgrund. Det visar Åsa Sundelin i sin avhandling om vilka förutsättningar för att forma framtiden som människor i migration erbjuds i studie- och yrkesvägledande samtal.

Användbarheten av digitala lärospel kan inte förstås som enbart ett förhållande mellan spel och spelare. Det handlar snarare om ett stort system av aktörer, processer och användningskontexter, som var och en påverkas av individuella och lokala krav och förutsättningar, konstaterar Björn Berg Marklund i sin avhandling.

Barn med omfattande rörelsehinder utan tal, erövrar tillräckliga färdigheter i att kontrollera en dator med ögonen för att utföra dagliga aktiviteter via ögonstyrning. Ögonstyrda datorn hade en positiv inverkan på barnens aktivitetsrepertoar både hemma och i skolan, visar Maria Borgestig i sin avhandling.

Studenternas användning av teknik i vardagen styr deras lärande. En effektiv utbildning kräver därmed att teknik, information och sociala arrangemang utformas så att man kan utnyttja denna teknikanvändning, visar Olga Vibergs avhandling.

En slutsats i Åsa A Kastboms avhandling är att problematiska sexuella beteenden är sällsynta hos barn i 7-13 års ålder. Det är viktig kunskap för professionella som arbetar med barn och som måste avgöra om beteenden ska leda till någon form av utredning. Annorlunda sexuellt beteende ska det undersökas vidare av professionella med kunskap om barn och dess utveckling.

Den sociala differentieringen i samhället – framför allt den ojämna fördelningen av materiella resurser – ges en undanskymd plats i samhällskunskapsämnets innehåll. Det visar Lars Sundin i sin avhandling om den ideologiska dimensionen av utbildningen i samhällskunskap i den svenska grundskolan.

Naghmeh Aghaee har i sin avhandling undersökt hur IKTSS (Information- och kommunikationteknikstödsystem). kan underlätta olika typer av interaktion och stödja studenter genom att minska svårigheterna i examensarbete på kandidat- och magisternivå.

Hur tar elevers och lärares interaktion form och hur organiseras undervisningen? Genom att i detalj studera den interaktionen vill i sin avhandling Mikaela Åberg lyfta elevers och lärares dagliga liv, klassrummets organisering samt de konkreta villkor för lärande som specifika pedagogiska upplägg ger.

Sören Högberg undersöker i sin avhandling platsens betydelse för lärarstuderande att utveckla ett lärarskap. Utifrån tesen att all undervisning har en moralisk dimension grundas hans forskningsintresse i en önskan om att förstå vad som händer när lärarstuderande möts inom ramen för nätbaserad lärarutbildning.

En del i att utveckla idrotten är att organisera idrottsskolor där barn under lekfulla former ska få prova på olika idrotter. Men det har saknats kunskap om hur barn upplever idrottsskolor. Peter Carlman vill med i sin avhandling fördjupa förståelsen för barns upplevelser av idrottsskolan.

Möjligheterna till givande helklassdiskussioner ökar om läraren tar hänsyn till potentialen för klassen att både argumentera och göra matematiska kopplingar. För att kunna hantera alla dessa utmaningar är det viktigt att läraren noggrant har tänkt igenom troliga elevlösningar innan lektionen, visar Maria Larssons forskning.