Osa Lundberg har i sin avhandling studerat hur sociala och kulturella skillnader konstrueras, framträder och utvärderas i det pedagogiska samtalet mellan lärare och elever i nionde klass. Studien belyser flera frågor, bland annat hur organisering och strukturer i den pedagogiska praktiken bidrar till social ojämlikhet och orättvisa.

 I fritidshemmet och förskolan kopplas systematiskt kvalitetsarbete främst till socialt och relationellt lärande. Karin Lager har i sin avhandling studerat hur det ser ut i praktiken.

Det övergripande syftet med Karin Kittelmann Flensners studie är att ta reda på hur religionskunskapsämnet formas i praktiken i samspel mellan ämnesinnehåll, lärare och elever, hur diskussionerna går under lektionerna och hur elever förhåller sig till religionskunskapsämnets innehåll.

Mats Persson har i sin avhandling studerat processen kring en sammanslagning av tre norska universitet. Fokus i studien är hur de som varit emot respektive för sammanslagningen påverkat processen.

Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.

Hos barn med språkstörning, dyslexi och även neuropsykiatriska diagnoser har lexikala begränsningar uppmärksammats. Ett välorganiserat och tillgängligt lexikon har visat sig vara av stor vikt för skolframgång hos barn, såväl hos en- som flerspråkiga, visar Ketty Holmströms avhandling.

Josefine Fischer undersöker vad som händer med det traditionella akademiska fältet när andra aktörer gör anspråk på att vara legitima kunskapsproducenter.

Judy Ribecks avhandling visar att de naturvetenskapliga ämnesspråken innehåller en mer utvecklad repertoar av uttrycksmedel än berättande texter. Samtidigt tyder hennes resultat på att de naturvetenskapliga ämnesspråken kan medföra svårigheter för elever att tillgodogöra sig innehållet i läroböckerna

Utifrån kunskap som barn delar med sig har Kerstin Nordin utvecklat en metod för planering av barns utemiljö. Det är en strategisk tillgång att utveckla ett barnperspektiv i kommunal, fysisk planering och andra verksamheter som påverkar barns utemiljö, konstaterar hon i sin avhandling.

Fysiska, synliga leksaker avlastar språket, det blir mer synligt, mindre behöver uttryckas med ord. Åsa Harvard Maare använder etnografiska studier, interaktionsanalys och design av leksaksprototyper med mål att utveckla leksaker som utmanar och utvecklar barns förståelse av orsakssammanhang. Resultaten kan användas av personer som utvecklar produkter och aktiviteter för barn, exempelvis lärare, designer eller spelutvecklare.

En högre nivå av ADHD-symptom i barndomen associeras med mer hyperaktivitet, ouppmärksamhet samt med mer psykosocial problematik vid 15 års ålder. Eva Noréns studie visar också att flickor och pojkar har olika riskprofiler, där ADHD-symptom leder till större risk för drogmissbruk hos flickor.

Hur används manualbaserade program i skolan som syftar till att främja psykisk hälsa och motverka mobbing? Sofia Kvist Lindholm fokuserar i sin avhandling på hur barnen/ungdomarna använder sig av metoderna och vilken betydelse programmen får i deras vardag. Avhandlingen problematiserar även hur metoder formas och omformas mellan olika discipliner och kontexter.