Kartläggning och kontextbaserad vetenskaplig utbildning (IC -bas) antas stimulera elevers intresse för vetenskap. Syftet med Susanne Walans avhandling är att utveckla en förståelse av grundskolelärarna kunskaper om IC-bas ur olika perspektiv: vad det är, hur man använder det och varför dessa strategier används .

Skolmisslyckanden bland unga med migrationsbakgrund är komplexa processer som har med skola, familj och makt- och kapitalförhållanden att göra. Michael Lindblad har forskat i ämnet.

Tomas Perssons avhandling inriktar sig mot språk i naturvetenskapliga skolämnen, mer specifikt hur språket kommer till uttryck i en av de storskaliga studierna som förekommer i skolan.

Många initiativ till strategiska initiativ vid svenska universitet handlar främst om att stärka bilden av universitetet utåt. Ändå kan de få djupgående, om än ibland oförutsedda, interna konsekvenser, visar Sara Karlsson i sin studie.

Hanna Sjögren undersöker i sin avhandling frågor kring hur hållbar utveckling formas genom utbildning och hur dessa formationer relateras till idéer om vad utbildning är och vem som ska utbildas

Med fokus på skolmiljön har Louise Persson studerat de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012.

Marie Tåqvists avhandling handlar om så kallade discourse-organising nouns (DONs) och hur de används av svenska universitetsstudenter på engelsk akademisk prosa.

Anna-Karin Westmans har i sin avhandling utforskat hur elever skapar mening i mötet med innehållet i skolans naturvetenskap.

Lisbeth Gyllander Torkildsen har flera syften med sin studie, bland annat att bidra till ökad kunskap om hur elever förstår och upplever bedömning och bedömningspraktiker.

En av Marie Ståhls ambitioner har varit att undersöka elevernas möjlighet att känna sig delaktiga i kemiundervisning.

Linus Salö har forskat om svenska och engelska på vetenskapens språkmarknader, men också de diskurser som omgärdat denna fråga i synnerhet inom svensk språkvård.

Kön, typ av utbildningsprogram, hur lång tid som förflutit sedan examen, boendekommun och föräldrarnas utbildningsnivå samt geografiska härkomst är alla faktorer som påverkar vilken typ av sysselsättning som unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har, visar Jessica Arvidsson i sin avhandling.