Hur samspelar och deltar barn i kamratkulturer online och offline när de använder digitala medier? Det har forskaren Anna Lindqvist Bergander undersökt.
Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.
Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.
Syftet med Helena Johanssons avhandling är att utforska hur matematiskt resonemang påverkar gymnasieelevers möjligheter att nå målen i fysikämnet, och hur vardagliga matematiska exempel påverkar studenters förmåga till matematiska resonemang.
När förskollärare fostrar barn i förskolan drivs de av några grundläggande principer. I Airi Bigstens avhandling framgår hur de olika principerna i praktiken ofta kolliderar i förskolemiljön.
Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?
Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.