I sin avhandling har Tobias Fredlund fokuserat på studenters användande av semiotiska resurser i undervisningsmiljöer som präglas av interaktivt deltagande.

Hur ser den socioemotionella utvecklingen ut för barn med språkstörning? Det har Päivikki Aarne undersökt i sin studie.

Två learning studies som genomfördes med högstadielärare i matematik gav lärargruppen större kunskap om på vilket sätt eleverna förstod ämnesinnehållet, och även hur skilda sätt att förstå kunde användas i undervisningen för att utveckla elevernas lärande.

Det är viktigt att betona sambandet mellan fysisk aktivitet och studieresultat, och därmed öka intresset för att införa interventioner för ökad fysisk aktivitet i skolsammanhang. Den slutsatsen drar Anna-Karin Lindqvist, som forskat om hur man kan uppmuntra barn och ungas fysiska aktivitet i skolan.

Hur erfar och skapar elever i grundskolan mening i frågor om miljö och hållbar utveckling? Det har Annika Manni undersökt i sin avhandling.

De skolpolitiska reformerna har haft stor påverkan på lärarnas arbete i form av nya kursplaner, betygssystem samt lärarlegitimationen. Reformerna har också påverkat föreställningen om läraren, visar Larissa Mickwitz avhandling.

Miranda Rockséns avhandling undersöker hur dialogiska teorier för kommunikation kan användas för att förstå den speciella kommunikation som kännetecknar undervisning och lärande om naturvetenskap.

Estetiska ämnen och skapande verksamhet med material och redskap har mindre utrymme i förskolan än tidigare. I sin studie undersöker Kari Carlsen hur lärandet i förskolan inom bild och form går till, i möte med inspirationen från Reggio Emilias ateljékultur.

I nationella utredningar och i media rapporteras gång på gång att unga kvinnor mår sämre än den övriga befolkningen. Anneli Nielsen har forskat om unga kvinnors berättelser om svåra livshändelser, med ett specifikt fokus riktat mot familjen och skolan.

Läraren och dennes pedagogiska grundsyn är en avgörande faktor för den finska skolans fokusering på företagsamhet. Det visar Janne Elos avhandling om slöjdpedagogik.

Marie-Louise Hansson Stenhammar har undersökt hur lärprocesser kan särskiljas som estetiska eller inte, samt hur sambandet ser ut mellan olika skolämnen och lärprocessers innehåll.

Forskaren Helen Hasslöf har analyserat hur lärare på gymnasiet diskuterar mål och syften med sin undervisning mot bakgrund av hållbar utveckling som ett övergripande perspektiv.