Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

De elever som lyckas påverka skolundervisningen har upparbetade informella relationer med sina klasskamrater. De elever som av olika skäl saknar detta har sämre möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll, visar ny forskning.  

Karl Asp har forskat om vilken roll ensembleundervisning har i musikundervisningen på gymnasieskolans estetiska program.

Karin Bolldén har forskat om pedagogik i online-miljöer.

Hur samspelar och deltar barn i kamratkulturer online och offline när de använder digitala medier? Det har forskaren Anna Lindqvist Bergander undersökt.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.

Vad är förskolans roll när det gäller förskolebarns matematiska kommunikation? Det har Marita Lundström forskat om.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Syftet med Helena Johanssons avhandling är att utforska hur matematiskt resonemang påverkar gymnasieelevers möjligheter att nå målen i fysikämnet, och hur vardagliga matematiska exempel påverkar studenters förmåga till matematiska resonemang.

När förskollärare fostrar barn i förskolan drivs de av några grundläggande principer. I Airi Bigstens avhandling framgår hur de olika principerna i praktiken ofta kolliderar i förskolemiljön.