Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.

Lärare väger in annat än elevers kunskaper vid betygsättning, aspekter som inte uttrycks i styrdokumenten. Det visar Ilona Rinnes avhandling.

Hur reflekterar vuxna andraspråkstalare kring sina erfarenheter av språkanvändning och språkinlärning? Det har forskaren Katrin Ahlgren undersökt.

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Hur skapar vuxna andraspråkstalare som läser svenska som andraspråk på högskolenivå mening genom samtal kring gemensamma texter? Det har Samira Hajjouji Hennius forskat om.

Finns det skillnader i läsförståelse när text administreras på en skärm i jämförelse med papper? Vilka förmågor behövs för läsning på internet? Maria Rasmussen har i sin avhandling undersökt hur digital läsning, kön, socioekonomiska faktorer och datorspelande påverkar läsförståelse.

Syftet med Cosmas Mnyanyis avhandling är att beskriva och analysera hur lärare som deltar i ett aktionsforskningsprojekt i Tanzania ändrar sina undervisningsmetoder och strategier för att främja inlärning hos synskadade elever som är integrerade i vanliga klasser.

Undervisning i stora klasser och otillräckliga läromedel är de kritiska punkterna när det gäller undervisningen i grundskolor i Tanzania, enligt Mary Vincent Sokos studie.

Det övergripande syftet med William Jobes avhandlingen är att undersöka hur mobila enheter kan katalysera och förbättra både informellt och icke - formellt lärande i Kenya.

Vilka faktorer hämmar respektive främjar karriärvalsprocessen över tid hos personer med rörelsehinder, utifrån deras eget perspektiv? Det handlar Elisabet Söderbergs avhandling om.

Inom universitetets dubbla uppgift, mellan företrädare för ”forskningsuniversitetet” och ”examensuniversitetet”, uppstår motsättningar och samexistens. Det menar Ingegerd Gunvik-Grönbladh.

Testbaserad inlärning i klassrummen är gynnsam för hågkomst av information över tid, visar Carola Wiklund-Hörnqvist avhandling.