Vad är förskolans roll när det gäller förskolebarns matematiska kommunikation? Det har Marita Lundström forskat om.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Syftet med Helena Johanssons avhandling är att utforska hur matematiskt resonemang påverkar gymnasieelevers möjligheter att nå målen i fysikämnet, och hur vardagliga matematiska exempel påverkar studenters förmåga till matematiska resonemang.

När förskollärare fostrar barn i förskolan drivs de av några grundläggande principer. I Airi Bigstens avhandling framgår hur de olika principerna i praktiken ofta kolliderar i förskolemiljön.

Birgitta Berne har i sin avhandling studerat hur eleverna i en högstadieklass argumenterar före och efter att de i grupp diskuterat kontroversiella samhällsfrågor från forskningsfronten i bioteknik. Hur hanterar eleverna etiska frågor i den naturvetenskapliga undervisningen?

Pia Viséns avhandling handlar om hur textsamtal på industritekniska programmet fungerar som utgångspunkt för diskussion om texternas innehåll och därmed som en möjlighet till ökad förståelse för textens ämnesinnehåll.

Rebecka Florin Sädboms avhandling handlar om lärares tolkning och realisering av kursplanemål i en mål- och resultatstyrd grundskola.

Marita Cronqvist har i sin avhandling undersökt hur blivande lärare lär sig yrkesetik. Hon konstaterar att yrkesetiken är osynlig i utbildningen och hoppas med sina resultat kunna bidra till en förändring.  

Vilka faktorer och processer påverkar tillgänglighet och delaktighet i fysisk aktivitet och stillasittande hos barn med rörelsenedsättning, där CP är den vanligaste diagnosen, har Katarina Lauruschkus forskat om.

Karin Gunnarsson har i sin avhandling studerat hur hälsofrämjande arbete i skolan fått en alltmer generell prägel som innefattar hela skolan och alla elever samt vad detta innebär för verksamheten.

Hur ser tonårsflickors erfarenheter och uppfattningar ut vad gäller delaktighet och inflytande vid lärandeprocesser? Barbro Johansson har i sin forskning undersökt frågan.