På vilket sätt påverkas meningsskapandet kring hållbarhetsfrågor inom naturkunskapsämnet när gymnasieelever diskuterar hållbar utveckling? Det har Katarina Ottander forskat om.

Vad gör samverkan mellan professionella från landsting, kommun och skola problematisk och hur kan samverkan göras framgångsrik? Det har forskaren Catharina Marie Widmark studerat.

Forskaren Kristina Vroland Nordstrand har undersökt hur funktionshindrade barn når mål och hur de sätter mål.

Vad innehåller grundskolans teknikämne och vilka tekniska kunskaper ska eleverna utveckla i ämnet? Det har Eva Björkholm undersökt i sin avhandling.

Giulia Messina Dahlberg har undersökt hur kommunikation fungerar när den förmedlas genom teknologi. Hon vill med sin forskning skapa ett underlag för att gå vidare och utveckla goda metoder för undervisning i virtuella miljöer.

Skolledare som är medvetna om att förändringsprocesser tar tid och kräver systematiskt lärande, engagerar sig mer i förbättringsarbetet. Det visar Mette Liljenbergs avhandling.

De elever som lyckas påverka skolundervisningen har upparbetade informella relationer med sina klasskamrater. De elever som av olika skäl saknar detta har sämre möjligheter att påverka undervisningens form och innehåll, visar ny forskning.  

Karl Asp har forskat om vilken roll ensembleundervisning har i musikundervisningen på gymnasieskolans estetiska program.

Karin Bolldén har forskat om pedagogik i online-miljöer.

Hur samspelar och deltar barn i kamratkulturer online och offline när de använder digitala medier? Det har forskaren Anna Lindqvist Bergander undersökt.

I sin avhandling undersöker Alva Appelgren betydelsen av återkoppling på kognitiv förmåga och motivation.

Digitala miljöer möjliggör, men kräver också ett nytänk kring själva lärkulturen. Det visar Annika Wiklund-Engbloms avhandling om e-lärande.