Magdalena Hult har forskat om hur förskolan kan förstås som en sexualpedagogisk arena.

Skolans styrdokument är otydliga kring lärarens roll är i förhållande till särskilt begåvade elever. Det visar Caroline Sims i sin avhandling.

Martina Jordan vill med sin forskning bidra med kunskap om lärares upplevelser av att tillämpa och implementera motiverande samtal (MI).

Lena Gleisner Villasmil vill med sin avhandling öka förståelsen för varför och hur lärare, individuellt och i grupp, gör didaktiska val av digitala lärresurser i undervisningen, samt vilka faktorer som påverkar dessa val. 

Hur påverkade demokratiseringsprocesserna i Sverige kristendomsundervisningen under perioden 1920–1969? Det är en av frågorna som Emma Hellström utforskar i sin avhandling.

Andreas Westerberg vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förändringar av läromedel och fysisk miljö relaterar till förändringar av undervisningsideal.

Kristina Edman har forskat om barns delaktighet i barn- och familjeterapeutiska samtal inom socialtjänsten.

Julia Eckerstein har i sin avhandling undersökt vilka normer och ideal som präglar undervisning och bedömning vid folkhögskolornas musikutbildning.

Moa Lindqvist har forskat om hur svenska lärosäten och samhällsaktörer har definierat och motiverat den högre utbildningens idé och funktion från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet.

Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Det är en av frågorna som Lena Almqvist Nielsen utforskar i sin avhandling.

Christina Grewell har undersökt hur den fysiska lärmiljön i svenska fritidshem formar elevers och personals möjligheter till delaktighet, inflytande och autonomi.

Eva Runngren har forskat om barns, föräldrars och skolsköterskors perspektiv på HVP-vaccination.