Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisning i fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Vilka möjligheter och hinder för samarbete kring fysisk aktivitet på recept i skolmiljön upplever elevhälsoteamet, rektorer och lärare? Det är en av frågorna som Emelie Wiklund undersöker i sin avhandling.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.

Hur kan utrymme skapas i bildundervisning för elevers egna erfarenheter av bilder som visuell kultur? Det är en av frågorna som Mari Hysing utforskar i sin avhandling.

David Wissing har i sin avhandling beskrivit och analyserat lärares agens i bedömningspraktiker i årskurs 6.

David J. Sandberg har utvärderat effekterna av ett skolbaserat lektionsprogram som syftar till att främja ungdomars etniska identitetsutforskande. 

Maria Gladh har i sin avhandling undersökt hur nya specialpedagogiska arbetssätt kan främja sociala färdigheter och lek mellan barn i förskolan.

Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Anna Henriksson vill med sin avhandling öka kunskapen om hur naturvetenskap och lek kan integreras som en ömsesidig aktivitet.