Susanne Liljeholm Hansson undersöker i sin avhandling olika förståelser av fenomenet ungdomskriminalitet.

Vilka strategier och handlingsvägar framträder i berättelserna om övergångar i arbetslivet utifrån ett lärandeperspektiv? Det har Marie Gunnarsson forskat om.

Erik Sigurdson har forskat om skolans slöjdundervisning utifrån ett genusperspektiv. På vilket sätt lever gamla föreställningar om mansfostran kvar i trä- och metallslöjdsalen?

Forskaren Louise Sund har studerat global etik i miljö- och hållbarhetsutbildningens policy och praktik.

Hur gör gymnasieelever och studenter då de skapar en uppfattning om vad genus och nation är för något? Det har Jonas von Reybekiel Trostek forskat om, som med sin avhandling vill bidra till en ökad förståelse för individers begreppsbildning.

Hur kan lärare förstå kunskapskrav, och hur kan kunskapskravens användbarhet förstås? Dessa frågor har Gunnar Hyltegren forskat om.

Anna Maria Hipkiss har i sin studie intresserat sig för klassrumsdesign och klassrumskommunikation: Hur lärare och elever genom exempelvis talat och skrivet språk, gester, läromedel, och rörelser i klassrummet, skapar mening.

Forskaren Åsa Hedvall Lundholms avhandling handlar om autistiska barns utveckling under förskoleåldern och om effekter av tidiga insatser.

Hur gör musiklärare för att ge varje elev det stöd som krävs för att spela i ensemble i klassrummet? Det har Anna Backman Bister forskat om.

Hur kan undervisning hjälpa elever att utveckla ett intresse för naturvetenskap? Det har Per Anderhag undersökt i sin avhandling.

Storleken på det tidiga ordförrådet spelar roll för den senare språkliga utvecklingen. Det visar Christine Cox Erikssons doktorsavhandling i specialpedagogik.

Pernilla Andersson Vargas avhandling behandlar skrivandet i svenskämnet på gymnasieskolan. Hon belyser bland annat det nationella provets roll för hur lärare utformar sin undervisning.