Barnlitteratur kan bidra till att både vidga och fördjupa det teknikdidaktiska perspektivet. Teknikens mångskiftande natur lyfts fram samt problematiseras på ett sätt som läroböcker sällan gör, menar Cecilia Axell.

Det som lärare och elever lyfter vid till exempel utvecklingssamtal verkar inte vara undervisningens innehåll och hur det ska kunna planeras och bearbetas – utan intresset riktas mot eleven och planering och bearbetning av elevens individuella förbättring. Det skriver Gabriella Höstfält i sin avhandling, som handlar om grundskolans utvecklingssamtal, skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner.

Avhandlingens syfte är att förstå och förklara hur utbildning formas i mångkulturella utbildningskontexter. Vilka kunskaper, förmågor och värden är det som skolaktörer betonar som viktiga för eleverna att lära sig i syfte att möjliggöra deras samhälleliga integration?

Julie Skogs avhandling undersöker samspelet genom skriftliga diskussionsforum i en datormedierad lärande miljö.

Andreas Melldahl har forskat om hur värdet på utbildningstillgångar har förändrats under 1900-talet i Sverige.

Ungdomar utövar föreningsidrott för att det är roligt och utvecklande, och för att idrotten ger gemenskap. Det vill också få möjlighet att träna och tävla på en nivå som är anpassad efter den egna ambitionen och förmågan. Det visar Britta Thedin Jakobssons forskning.

Kemi är ett skolämne som generellt anses vara både svårt, irrelevant och ointressant för ungdomar. Ungdomar har ofta problem att se sig själva som naturvetare eller kemister. I sin avhandling undersöker och ifrågasätter Karolina Broman den negativa bilden av kemiämnet genom att studera gymnasieelevers syn på kemi.

Pisa-mätningen gynnar de högpresterande eleverna, medan de svagpresterande eleverna hamnar en negativ spiral, där de ständigt misslyckas på testerna. Det visar Margareta Serders avhandling.

Förskollärare behöver ha vissa baskunskaper som omfattar matematik och matematikdidaktik, såväl teoretiska som praktiska kunskaper om barn och barns lärande, som didaktiska frågeställningar och strategier. Det visar Kerstin Bäckmans studie.

Lärare väger in annat än elevers kunskaper vid betygsättning, aspekter som inte uttrycks i styrdokumenten. Det visar Ilona Rinnes avhandling.

Hur reflekterar vuxna andraspråkstalare kring sina erfarenheter av språkanvändning och språkinlärning? Det har forskaren Katrin Ahlgren undersökt.

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.