Karin Höijer har undersökt hur mat konstrueras i ett Hem- och konsumentkunskap-sammanhang. Hon har studerat vilken mening elever och lärare skapar kring mat i relation till hem- och konsumentkunskap.

Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Ämnet idrott och hälsa skulle kunna bidra till att eleverna utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till vad som räknas som ’bra i idrott’, och erbjuda möjligheter till att utveckla elevers rörelsekunnande. Det menar Gunn Nyberg som forskat om rörelseförmåga.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

Aktiv exkludering och "andrafieringsakter" förekommer mot lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund, menar forskaren Zahra Bayati som studerat lärarutbildningen i Sverige.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Ola Svärds forskning visar att begreppet "kvalitet i examensarbeten" kan få olika innebörd beroende på vem som använder det.