Peter Lilja har granskat lärarfackens användning av begreppet professionalism i politiska förhandlingar om hur man tillskriver mening och innehåll till idén om lärarens professionalism.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Det finns ett behov att öka de svenska elevernas medvetenhet om olika språkliga genrer i engelska, särskilt när det gäller formell skriven engelska, visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Karin Höijer har undersökt hur mat konstrueras i ett Hem- och konsumentkunskap-sammanhang. Hon har studerat vilken mening elever och lärare skapar kring mat i relation till hem- och konsumentkunskap.

Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Ämnet idrott och hälsa skulle kunna bidra till att eleverna utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till vad som räknas som ’bra i idrott’, och erbjuda möjligheter till att utveckla elevers rörelsekunnande. Det menar Gunn Nyberg som forskat om rörelseförmåga.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

Aktiv exkludering och "andrafieringsakter" förekommer mot lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund, menar forskaren Zahra Bayati som studerat lärarutbildningen i Sverige.