Therese Brännmark har i sin avhandling undersökt hur språklig mångfald, inklusive de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska kommer till uttryck i olika rum inom en norrbottnisk grundskolekontext.

Marina Karlsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om kvalitetsdialoger i lokala skolorganisationers systematiska kvalitetsarbete.

Hur beskriver filosofilärare filosofiämnet på gymnasiet? Det är en av frågorna som Olle Uppenberg utforskar i sin avhandling.

Anna L. V. Lundberg belyser i sin avhandling bland annat hur proportionalitet behandlas av läromedelsförfattare, på nationella prov och av lärare och elever i matematikklassrummet.

Vilka funktioner beskriver mellanstadieelever att skrivande fyller för dem? Det är en av frågorna som Magnus Jansson utforskar i sin avhandling.

Emma Nilsson Tysklind har forskat om relationen mellan litteraturundervisning på gymnasiet och demokrati.

Cristina Nordman har i sin avhandling undersökt villkoren för pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning i språkligt hetereogena klasser i åk 6 och 7.

Annika Forsler har forskat om naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Helén Sterner har forskat om algebraundervisning i skolans tidiga år.

Ricardo Gonçalves de Sousa vill med sin avhandling bidra med kunskap om fysiska beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan.

Den fysiska konditionen spelar roll för både kognition och betyg i matte och svenska. Det visar Karin Kjellenberg i sin avhandling.

Isla Varpula har bland annat forskat om etnisk diskriminering bland finska högstadieelever från tre olika familjebakgrunder.