Svensklärare i Finland viktar litteraturen högt och har tydligt för sig vad livskunskap är, men deras relation till läroplanen är problematisk. Det visar Katarina Rejman i sin studie.

Hur uppfattar elever den digitala teknikens nya uttryckssätt – och hur ser förutsättningarna för lärande ut i en skola som använder den nya tekniken på detta sätt? Det har Dan Åkerlund forskat om.

Colonel Chambulilas har undersökt hur lärarutbildare på två lärarhögskolor i Tanzania uppfattar och upplever kvalitet i lärarutbildningen. Syftet med hans avhandling är att fördjupa förståelsen av kvalitet som begrepp inom lärarutbildning och att utforska erfarenheter av kvalitetsutveckling inom området.

Tvångsomhändertagna ungdomar tar större sexuella risker än andra unga. Det visar Malin Lindroth i sin avhandling, som är den första svenska studien på området. Hon har nu tagit fram en målgruppsanpassad modell för sex- och samlevnadsundervisning.

Gunilla Lindqvists har undersökt hur all pedagogisk personal inom förskola och skola, i en mellanstor svensk kommun, ser på arbetet med särskilt stöd i förskolan respektive skolan. Hon tar exempelvis upp synen på diagnosers betydelse eller vem som bör ha det pedagogiska ansvaret för barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att det finns olika syn på specialpedagogernas funktion respektive hur det särskilda stödet ska utföras.      

Den svenska förskolemodellen utvecklades inom den sociala sektorn och inkorporerades i utbildningssystemet 1998. Vilka diskussioner och förhandlingar formade den svenska förskolemodellen mellan åren 1968-1998? Hur pratade man om förskolan, vilka aktörer var inblandade och vad sades förskolans uppdrag vara? Det undersöker Birgitta Hammarström-Lewenhagen i sin avhandling.

Utbildning är den faktor som har starkast effekt på politiskt deltagande. Utbildning antas påverka kunskap och kognitiv förmåga, vilket i sin tur påverkar politiskt deltagande. Mikael Persson har forskat om hur utbildning är relaterat till politiskt deltagande.

Att i sin lärarpraktik samverka med omvärlden kan sägas vara en av komponenterna i ett entreprenöriellt lärande. Helena Sagar visar i sin avhandling att NO- och tekniklärare i grundskolan upplever att det finns krav och hinder som står i vägen för ett sådant interegrerat samarbete med omvärlden.

ESSENCE är ett samlingsnamn för att beskriva olika typer av utvecklingsavvikelser som föranleder föräldrar att tidigt söka hjälp för sitt barn. Bibbi Hagberg har i sin studie undersökt hur verbal och ickeverbal förmåga påverkar neuropsykologisk och adaptiv funktion inom grupper av barn och vuxna med ESSENCE.    

Ska elever på olika gymnasieprogram ha en gemensam eller anpassad kunskapsbas via ämnesundervisningen? I utbildningspolicy har man motiverat en anpassning av kunskapen främst utifrån att yrkesungdomar inte uppnår målen i kärnämnena. Jan Berggrens studie visar att det finns en strävan efter gemensam kunskapsbas: både lärare och ungdomar uttrycker att det finns ett behov hos eleverna att erbjudas kunskap som tillåter kommunikation i olika sammanhang - annars blir också elever på olika program ojämlikt rustade.    

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.

Lärare vinner på att relationen till föräldrar bygger på traditionella könsmönster, eftersom allt går enklare om de i första hand vänder sig till mammor, visar Göran Widdings forskning.