Ämnet idrott och hälsa skulle kunna bidra till att eleverna utvecklade ett kritiskt förhållningssätt till vad som räknas som ’bra i idrott’, och erbjuda möjligheter till att utveckla elevers rörelsekunnande. Det menar Gunn Nyberg som forskat om rörelseförmåga.

Ramona Iveners avhandling belyser problematiken och relationen mellan kunskapstradition, maskulinitet och förändring åren 1940-2010.

Vad lärares arbete innebär, utifrån levda erfarenheter och filosofiska perspektiv, är något som Susanne Westman forskat om.

Hur skapas och bedöms multimodala texter inom svenskundervisningen på gymnasienivå? Det har Anna-Lena Godhe vid Göteborgs universitet forskat om.

Aktiv exkludering och "andrafieringsakter" förekommer mot lärarstudenter med utomeuropeisk bakgrund, menar forskaren Zahra Bayati som studerat lärarutbildningen i Sverige.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Ola Svärds forskning visar att begreppet "kvalitet i examensarbeten" kan få olika innebörd beroende på vem som använder det.

Hur kan barns samspel och aktörskap förstås i termer av delaktighet och inflytande? Det har Karin Engdahl studerat i en avhandling om förskolan.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Finns det en obalans på arbetsmarknaden när det handlar om utbildning och efterfrågan på viss kompetens? Det har Richard Desjardins undersökt i sin studie.