Hur kan man i skolan identifiera och stimulera elever med utpräglad förmåga och fallenhet för matematik? Det har Linda Mattsson undersökt i sin avhandling.

Hur förstår barn att en grafisk symbol som ett kryss över något betyder förbud? Det ger Maria Magnussons avhandling svar på. Dessutom visar hon hur förskollärare kan stötta barnen i lärandeprocessen för att tolka och förstå grafiska symboler.

Strukturella faktorer som samhällskunskapslärares klasstillhörighet och politisk åskådning har en relation till deras ämnesförståelse. Det visar Torbjörn Lindmark i sin studie om samhällskunskapslärares ämnesförståelse i gymnasieskolan.

Stina Hallséns avhandling behandlar de olika roller och funktioner som tillskrivs lärarutbildningen i dess komplexa ställning inom utbildningssystemet, och framför allt dess förhållande till skolan.

Screening för autism bland barn riskerar att missa flickor. Enligt forskaren Gunilla Westman Andersson bör större vikt läggas vid observationer i förskolan.

I sin avhandling beskriver och analyserar Margareta Engvall matematikundervisning på lågstadiet. Att ge elever förutsättningar att utveckla och använda ett språk med centrala matematiska begrepp är viktigt, menar hon.

Vad i skolmiljön bidrar till att eleverna känner sig pigga, friska och beslutsamma? Hur kan elever vara delaktiga i att förbättra sin egen arbetsmiljö? Maria Warne har i sin avhandling bland annat undersökt om metoden Photovoice kan bidra till att göra skolan med hälsofrämjande.

Mottagningssystemet för nyanlända elever är en faktor som kan bidra till social utslagning av dessa elever i skolan. Det menar Eva Skowronski, som undersökt den sociala situationen i skolan för elever som har invandrat till Sverige.

Anna-Lena Lilliestam har forskat om historieundervisning i syfte att undersöka elevernas förmåga att resonera historiskt i termer av aktör och struktur. Vad krävs för att elever ska utveckla sin förmåga att resonera historiskt i dessa termer?

I en kvalitativ studie har Katarina Kärnebro studerat skolsamtal i några klasser på fordonsprogrammet, för att försöka förstå vilken betydelse språkpraktikerna har för elevernas identitetsskapande och lärande.

Pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg och det blir ofta motsättningar när nya arbetssätt införs, menar Karin Alnervik. Hon har forskat om hur pedagogisk dokumentation bidragit till en förändrad förskola.

Vissa svenska studenters svårigheter när de läser på engelska beror inte på svaga språkkunskaper i engelska, utan snarare en rad andra faktorer som svag generell läsförmåga, låg motivation och långsam läshastighet. Det visar Špela Mežeks studie.